Den svenska frikyrkligheten har inte påverkats så mycket av anabaptismen, däremot har den sina rötter i pietismen, som uppstod i Tyskland på 1600-talet och växte sig stark på 1700-talet, då den också kom till Sverige. För den som är intresserad av anabaptismen kan det därför vara intressant att se närmare på förhållandet mellan anabaptismen och pietismen. Här tipsar vi om sex artiklar som försöker att reda ut det komplicerade förhållandet mellan dessa båda kristna rörelser.
Artiklarna är skrivna av Chris Gehrz (bilden), som är professor i historia vid Bethel University, St Paul, Minnesota. Han har också en webbsida som heter The Pietist Schoolman och det är där man kan läsa artiklarna.
(Bethel University beskriver sig som evangelikal, baptistisk och pietistisk och har sina rötter hos svenska baptister som emigrerade till Amerika på 1800-talet. Det står nära baptistsamfundet Converge Worldwide, som samarbetar med EFK i Sverige.)
Många har en negativ bild av pietismen, så negativ att ordet pietist i den engelskspråkiga världen till och med används som ett nedvärderande skällsord. Gehrz börjar med att visa att denna bild även florerar bland anabaptister och att ett par anabaptistiska historiker i mitten av 1900-talet bidrog till att skapa den negativa bilden.
Här följer en kortfattad presentation av sex mycket läsvärda artiklar. Du hittar artiklarna via länkarna nedan.
1. The Anabaptist Vision. Den första artikeln handlar om Harold Benders berömda föreläsning om anabaptismen från 1943. I den tecknade han även pietismen som en motsats till anabaptismen. (Du kan läsa mer om denna föreläsning här: The Anabaptist Vision.)
2. The Friedmann Thesis. Den andra artikeln handlar om Benders medarbetare Robert Friedmann, som utvecklade tesen om att anabaptismen och pietismen var varandras motsatser och beskrev pietismen mycket negativt. Så här skrev Friedmann bland annat: ”Pietism in the larger sense is a quiet conventicle-Christianity which is primarily concerned with the inner experience of salvation and only secondarily with the expression of love toward the brotherhood, and not at all in a radical world transformation.”
3. Taking Stock: Anabaptist Critiques of Pietism. Den tredje artikeln sammanfattar den anabaptistiska kritiken mot pietismen och sätter in den i ett större sammanhang.
4. The Anabaptist Revision. Den fjärde artikeln handlar om hur anabaptistiska historiker på 1970-och 1980-talen förändrade synen på både anabaptismens historia och på pietismen. De menade till exempel att anabaptismens historia var mer komplicerad och spretig än vad Bender gjort gällande.
5. Anabaptist AND Pietist. Den femte artikeln pekar på några pietistiska historiker som menar att anabaptismen och pietismen står nära varandra och har mycket att ge varandra. Den nämner också några samfund som har både pietistiska och anabaptistiska rötter (bland annat Brethren Church, Brethren in Christ och Mennonite Brethren).
6. What Pietists Can Learn from the Anabaptist Vision. Den sista artikeln summerar hela artikelserien och diskuterar vad pietister kan lära sig av kritiken från Bender och Friedmann. Dessutom ställer den frågan om man kan formulera en pietistisk vision, som motsvarar den anabaptistiska visionen som formulerades av Bender.
Denna välskrivna och intressanta artikelserie rekommenderas varmt till alla som är intresserade av anabaptismen!