Nästa vecka är det 500 år sedan Luther spikade upp sina 95 teser på kyrkporten i Wittenberg. Den händelsen brukar räknas som startpunkten för 1500-talets reformation av kyrkan och därför firas i år 500-årsminnet av reformationen. Under året har det kommit otaliga böcker, men det kommer förmodligen bara en om anabaptismen, som är en av reformationens grenar och uppstod i Zürich åtta år efter att Luther publicerat sina teser.
Den nya boken om anabaptismen är en antologi med titeln Aldrig mer tillbaka gå.
Redaktörer är Jonas Melin, Fredrik Wenell och David Willgren. Förutom dessa tre är det fem ytterligare författare: Anna Enberg, Eleonore Gustafsson, Lennart Johansson, Jakob Josefsson och Annika Wilzén. Det är väldigt glädjande att vi kan ge ut en nyskriven bok om anabaptismen med svenska författare.
Bokens fullständiga titel är Aldrig mer tillbaka gå – utmaningar från anabaptismen, reformationens frikyrkorörelse. Syftet med boken är att både berätta om anabaptismen på 1500-talet och peka på vad anabaptismen kan bidra med till kyrkan i vår tid. Författarna gör detta genom att låta några av 1500-talets anabaptister själva komma till tals.
Boken har nio kapitel. Det första är skrivet av Jonas Melin och det är en historisk översikt över den anabaptistiska rörelsens framväxt på 1500-talet och dess tre huvudgrenar. Övriga åtta kapitel tar upp viktiga teman utifrån en eller flera anabaptistiska profiler på 1500-talet (länkarna nedan går till texter om personerna i fråga).
Anna Enberg skriver om omvändelse och pånyttfödelse utifrån Menno Simons.
Lennart Johansson skriver om dopet med hjälp av Balthasar Hubmaier och hans bok i ämnet från 1525,
Annika Wilzén berättar om Conrad Grebel och skriver om anabaptistisk församlingssyn.
Jonas Melin skriver om hur anabaptisterna tolkade Bibeln och hur de upplevde Andens verk. Han gör det med utgångspunkt i Pilgram Marpecks skrifter.
Eleonore Gustafsson skriver om martyrskapet och det andliga livet hos anabaptisterna och presenterar Hans Denck.David Willgren skriver om kvinnor i tjänst, diskuterar frågan om kvinnornas roll i den anabaptistiska rörelsen och berättar om Margret Hottinger, Helena von Freyberg och Elisabeth Dirks.
Fredrik Wenell skriver om hur anabaptisterna relaterade till det omgivande samhället och berör frågor om ickevåld, relationen till överheten och samhällsengagemanget. Han gör det med hjälp av Michael Sattler.
Jakob Josefsson tar sin utgångspunkt i Peter Riedemanns missionsresor och skriver om hur anabaptisterna missionerade och spred budskapet vidare.
Boken avslutas med redaktörernas slutord och ett appendix med hela Schleitheimbekännelsen och en församlingsordning från 1527.
Boken ges ut av förlaget Evangelie, som ju även tidigare har gett ut anabaptistisk litteratur.
Det är några som har läst manus i förväg och gett sina rekommendationer. Här är några exempel på vad som har sagts om boken.
”När böcker med historiskt anslag är som bäst ger de inte bara en bild av det som var, utan även en kompass för framtiden och en spegel för nuet. Denna bok om anabaptismen gör just det. Den många gånger missförstådda rörelsen får själv komma till tals i denna klargörande bok. Det handlar om lärjungaskap, överlåten gemenskap, maktstrukturer, kyrkans identitet och radikal kärlek. Att läsa den ger många nya perspektiv och kan hjälpa kyrkan till fördjupad förståelse av sin identitet”
Åsa Molin, författare och lärare på Akademi för Ledarskap och Teologi
”Åtta teologer skriver ur var sitt perspektiv på ett tillgängligt sätt. Aspekter med ständig aktualitet för den kristna församlingen, om dopet av troende, omvändelses nödvändighet, personlig tro som leder till förändrad livsföring, om karismatiskt liv och Andefyllt liv. Boken aktualiserar också överdrifter och osunda tendenser som alltid tycks följa i väckelserörelsers kölvatten.”
Göran Lennartsson, pingstpredikant och lärare, teol. dr.
”När den lutherska reformationen nu firas finns det starka skäl att fråga sig: är det hela sanningen om 1500-talets kyrkliga förnyelse? Boken Aldrig mer tillbaka gå ger ett nekande, förtjänstfullt och utmanande svar på frågan. Vi ställs inför alternativa berättelser och röster om människor som hörde en delvis annan kallelse från Jesus. Boken ger både en god historisk orientering och fördjupning av centrala teman i den mångfasetterade anabaptistiska rörelsen. Frågan om relevans idag bearbetas kontinuerligt och får en mycket god sammanfattning i slutordet: gemenskapens avgörande betydelse och en fri kyrka, som påverkar underifrån. En viktig bok, som nog, enligt anabaptismens ideal, ska läsas just i gemenskap.”
Per Westblom, pastor i Equmeniakyrkan i Sollentuna
”Oavsett sina variationer och ibland motstridiga tendenser, samt de tragiska människoödena, var reformationen ytterst sett en uppmaning att (1) återupprätta Bibelns auktoritet över kyrkan och att (2) på nytt markera att vi blir frälsta genom tron allena. Men frälsningen måste också komma till uttryck i ett förvandlat liv. I Aldrig mer tillbaka gå får vi möta några av de trons hjältar vars övertygelser drev dem, utifrån sin samtid, till radikala och kostsamma ställningstaganden. Här kan dagens kristna finna inspiration till ett förnyat lärjungaskap i en kultur där tron marginaliseras alltmer.”
Jacob Rudenstrand, biträdande generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen
Luther ersatte Påven genom att författa (skriva en ”Påver”på papper) konkordie formeln och Augsburgska bekännelsen, så tänker jag, Luther var katolik också efter Reformationen, just genom de dokumenten.
Martin Luther skrev under dödsdomar på de som lät döpa sig som vuxna, därför att de ville följa skriften !