1943 höll Harold S. Bender en minnesvärd föreläsning över ämnet The Anabaptist Vision. Den publicerades året efter i ett litet häfte och har tryckts om många gånger. Nu kan man läsa hela texten på internet här.
Det är många år sedan föreläsningen hölls, men den är fortfarande en utmärkt introduktion till den historiska anabaptismen och dess vision om att följa Jesus och leva i gemenskap.
Harold Bender sammanfattar den anabaptistiska visionen i tre punkter. Det är bland annat dessa tre saker som gör att jag tycker att anabaptismen är så viktig för kyrkan i vår tid. Det är också därför vi har startat ett anabaptistiskt nätverk.
1. Det första är det mest grundläggande och handlar om att anabaptismen definierade det kristna livet som lärjungaskap. Att vara kristen är helt enkelt att följa Jesus. Det handlar om att låta hela sitt liv formas av hans undervisning och hans föredöme. Anabaptisternas viktigaste ord var efterföljelse. Omvändelsen från det gamla livet till Gud, tron på Jesus Kristus och pånyttfödelsen genom Anden, måste visa sig i ett nytt och annorlunda sätt att leva. Annars är det inte på riktigt. Hans Denck (1500-1527) citeras ofta som exempel på detta. Han skrev: ”No one may truly know Christ except he follows him in life.”
2. Den andra punkten i den anabaptistiska visionen är synen på församlingen som en gemenskap av bröder och systrar. Kyrkan är inte en institution eller organisation, utan en gemenskap där medlemskapet är frivilligt och bygger på tro och överlåtelse. Medlemmarna ska ta ansvar för varandra både andligt och praktiskt. Det uttrycktes bla. genom bön, undervisning, förmaning, gästfrihet och ekonomiskt delande. Församlingen ska också stå fri från staten, som inte ska lägga sig i människors tro. Anabaptisterna talade om religionsfrihet långt före alla andra. Men de upplevde inte någon religionsfrihet. De var organiserade som en underjordisk husförsamlingsrörelse och mötte svåra förföljelser. Många blev martyrer.
3. Den tredje punkten handlar om en etik grundad på kärlek och icke-våld i alla relationer. Anabaptisterna var mycket radikala i sitt avståndstagande från våld, vapenbruk och krig. Här följer några exempel.
Conrad Grebel, grundare av de schweiziska bröderna, skrev 1524: True Christians use neither worldly sword nor engage in war, since among them taking human life has ceased entirely, for we are no longer under the Old Covenant…. The Gospel and those who accept it are not to be protected with the sword, neither should they thus protect themselves.
Pilgram Marpeck, verksam i södra Tyskland, skrev 1544: All bodily, worldly, carnal, earthly fightings, conflicts, and wars are annulled and abolished among them through such law… which law of love Christ… Himself observed and thereby gave His followers a pattern to follow after.
Menno Simons, ledare för anabaptisterna i Holland, skrev 1550: [The regenerated do not go to war, nor engage in strife.]… They are the children of peace who have beaten their swords into plowshares and their spears into pruning hooks, and know of no war…. Spears and swords of iron we leave to those who, alas, consider human blood and swine’s blood of well-nigh equal value.
Detta är alltså de tre punkterna i Harold Benders presentation av den anabaptistiska visionen från 1943. Om du är intresserad av att veta mer rekommenderar jag dig att läsa hela hans föreläsning. Läs den och låt dig inspireras och utmanas till ett radikalt lärjungaskap. Jag tror att den anabaptistiska visionen är viktig i vår tid. Vad tror du?
2 kommentarer till “The Anabaptist vision”