Bokpresentation: The Anabaptist View of the Church
Idag fortsätter jag med att presentera den andra av två klassiska böcker om anabaptismen. Den första presenterade jag här.
The Anabaptist View of the Church kom ut 1958 och den var banbrytande i den historiska forskningen om 1500-talets anabaptism. Under flera hundra år hade bilden av anabaptismen präglats av illvilja, missuppfattningar och fördomar. Under 1900-talets första hälft blev mängder av nyupptäckt källmaterial tillgängligt för forskarna och bilden av anabaptismen förändrades drastiskt. Franklin H. Littells bok var en av de första samlade redogörelserna av den nya mer korrekta bilden. Den gavs ut på nytt år 2000 av Baptist Standard Bearer och är fortfarande mycket intressant och aktuell. Den är också viktig därför att den på ett systematiskt sätt presenterar en frikyrklig kyrkosyn. Den här boken har ett viktigt bidrag till det pågående samtalet om kyrkans identitet och uppdrag.
Franklin H. Littell (1917-2009) var metodistpastor. När han skrev den här boken var han professor i kyrkohistoria vid Emory University i Atlanta, Georgia. Han forskade inom olika områden, men är mest känd för sina insatser i forskningen om förintelsen. Han benämns ofta som the father of Holocaust studies. Detta kan man läsa om i en artikel i New York Times efter hans död.
Man kan tycka att bokens titel är lite missvisande. Boken handlar egentligen inte bara om församlingssynen, utan även om anabaptismens historia och forskningen kring den. Titeln kommer av att Littell anser att det är församlingssynen som är det centrala och mest utmärkande för anabaptismen. Han menar att det är visionen om återupprättandet av den nytestamentliga församlingen som är anabaptismens kärna. Det är i församlingssynen som anabaptismen skiljer sig på ett avgörande sätt från både reformatorerna och från andra radikala grupper och boken handlar i huvudsak om denna. (Jämför gärna med Harold Benders minnesvärda föreläsning The Anabaptist Vision från 1943. Den ger en lite bredare beskrivning av anabaptismens kärna)
Boktips: The Reformers and Their Stepchildren
I sommar har jag läst två fina gamla klassiker om anabaptismen. Det är The Reformers and Their Stepchildren av Leonard Verduin från 1964 och The Anabaptist View of the Church av Franklin H. Littell från 1958. Båda gavs ut igen i början av 2000-talet av The Baptist Standard Bearer, som är ett förlag som ger ut nyutgåvor av äldre litteratur. De här böckerna ingår i The Dissent and Nonconformity Series.
Jag har läst mycket om anabaptismens historia och ofta har jag sett referenser till dessa två böcker. Ändå har det aldrig blivit av att jag skaffat dem. Kanske för att de har känts lite gamla. I våras var det några referenser till dem som väckte mitt intresse och det gjorde att jag insåg att jag borde läsa dem. Jag hittade dessa nyutgåvor snabbt. Nu har jag läst båda två och jag blev inte besviken. Snarare tvärtom. Jag blev överraskad av att de hade så mycket att ge. Även för mig som ändå är ganska inläst i ämnet var det mycket lärorikt. Jag rekommenderar dem till alla som är intresserade av anabaptismen. Här kommer en presentation av den första.
Författaren Leonard Verduin var amerikan och levde 1897-1999. Han var pastor i Christian Reformed Church i många år och ägnade sig sedan åt kyrkohistoria med fokus på medeltida friförsamlingsrörelser och anabaptismen. Han har översatt The Complete Writings of Menno Simons till engelska.
Bokens 290 sidor fokuserar helt på förhållandet mellan reformatorerna (Luther, Zwingli, Calvin m.fl) och anabaptisterna, som Verduin kallar för reformatorernas styvbarn. Han kallar det också för ”the second front”, och menar då att reformatorernas första front var konflikten med den Katolska kyrkan. Den andra fronten var konflikten med dem som opponerade sig mot statskyrkosystemet och förordade en fria församlingar bestående av medlemmar med en personlig tro, alltså anabaptisterna. Så här beskriver Verduin konflikten: ”The Stepchildren believed that the Church of Christ is by definition an element in society, not society as such. Their opponents, the Reformers as well as the Catholics, were unwilling to go along with this; they continued to look upon the Church as coextensive with society . . . In the one view the Church is Corpus Christi, the body of Christ, which consists of believing folk and them solely; in the other view the Church is Corpus Christianum, the body of a christened society” (p. 16-17).
Boken är upplagd på ett mycket intressant sätt. Vart och ett av de åtta kapitlen utgår från ett av de skällsord som reformatorerna använde mot anabaptisterna och använder det för att förklara en aspekt av konflikten. De åtta skällsorden på tyska är bokens kapitelrubriker och jag har översätt till svenska inom parentes:
Frikyrkan historiskt förankrad
Idag publicerar vi Jonas Melins debattartikel om frikyrkans historiska förankring. Den publicerades i Dagen den 28 mars 2014. I den lyfter han fram en frikyrklig och anabaptistisk syn på församlingen och kyrkohistorien.
Nyheten om att Ulf Ekmans blir katolik har orsakat en debatt om kyrkans sanna natur. Det verkar som att många utgår från att det är de historiska kyrkorna som står för den historiska kontinuiteten med urkyrkan. Frikyrkorna betraktas som en historisk parentes. De katolska och ortodoxa kyrkorna med sina rika traditioner attraherar många. Peter Halldorf är en av dem som vill leda frikyrkofolket i den riktningen och det lyser igenom i hans artikel om en evangelisk katolicitet (Dagen 19/3). Jag vill här peka på en frikyrklig teologi om församlingen och en alternativ syn på kyrkans historia.
Peter Halldorf skriver i sin artikel att den svenska frikyrklighetens förgrundsgestalter inte hade för avsikt att bilda nya kyrkor, utan bara ville förnya den Svenska kyrkan. Det stämmer inte alls. Den svenska frikyrkans pionjärer var baptister och de hade en helt annan vision. Deras vision var inte att förnya den institutionella kyrkan, utan att återupprätta den nytestamentliga församlingen. De menade att allt som är nödvändigt för att bygga församlingar finns i Bibeln och att de historiska kyrkorna hade lämnat Nya testamentets enkla församlingsordning och infört praktiker och traditioner som stod i strid med Skriften. Speciellt kritiska var de till statskyrkosystemet och folkkyrkotanken, det vill säga att kyrkan stod i förbund med staten och att hela folket räknades som medlemmar. Det var övertygelsen om den fria församlingen som bar baptistpionjärer som F.O. Nilsson och Anders Wiberg. De ville grunda församlingar som var fria från staten och där medlemskapet var frivilligt och grundat på en personlig tro. De hade en teologisk övertygelse om församlingens väsen och den hade de fått från Bibeln och från den frikyrkliga traditionen. När frikyrkorörelsen kom till Sverige i mitten på 1800-talet var den nämligen ingen nyhet.
Nyhetsbrev från Nätverket Anabaptist – nr 1, 2014
Nyhetsbrev 1 2014 finns här som nedladdningsbar pdf-fil.
MennoNerds – nätverket för anabaptistiska nördar
Av Micael Grenholm, medlem i Nätverket Anabaptist, bloggare på Hela Pingsten och mycket annat.
Sommaren 2013 upptäckte jag ett nordamerikanskt nätverk av anabaptistiska bloggare som kallades för MennoNerds – mennonitnördar. Det beskrevs som en samlingsplats för dem som ”totally ’geeks out’ over things related to Anabaptism”. Jag skickade en förfrågan om min engelska blogg Holy Spirit Activism (http://holyspiritactivism.wordpress.com) kunde få ingå i nätverket och de sa glatt ja – jag var den första utanför USA och Canada som ville vara med.
Under året som gått har MennoNerds varit till stor betydelse för Holy Spirit Activism, som dittills trots sin internationella potential varit rätt liten jämfört med min svenska blogg Hela Pingsten. MennoNerds har länkat till mina inlägg på sin blogg, facebooksida och twitterkonto och ofta har andra MennoNerdar kommenterat och diskuterat mina alster – på ett väldigt respektfullt och konstruktivt sätt som ofta saknas i svenska teologiska internetdiskussioner. Mitt budskap om att anabaptism bör förenas med karismatisk tro har tagits emot med öppna armar, i nätverket finns bara en cessationist (dvs. en som tror att Andens mirakulösa gåvor upphörde med apostlarna) men han har bara blivit mer öppen för det övernaturliga efter att vi ”träffats”.
Konferens 2014
Nätverket Anabaptist bjuder in till en konferens på temat Flerstämmig församling i Jönköping den 21-23 februari 2014. Den här gången arrangerar vi den tillsammans med Förlaget Evangelie, Svenska Alliansmissionen, Allianskyrkan och Korskyrkan i Jönköping, Bankeryds Missionskyrka och Råslätts församlingsgemenskap.
Talare blir Stuart och Sian Murray Williams från England. De bor i Bristol i Storbritannien. Sian är baptistpastor och handledare vid Bristol Baptist College. Stuart är förkunnare, författare och konsult för The Anabaptist Network och är dessutom en av ledarna för den församlingsgrundande organisationen Urban Expression. Stuart och Sian har tillsammans skrivit boken Flerstämmig församling, som kom ut på svenska 2013.
Video från Stuart Murrays undervisning i Finland
I somras talade Stuart Murray i Jakobstad i Finland. Han besökte de svensktalande baptisternas sommarkonferens. Hans föreläsningar spelades in och finns nu på baptisternas hemsida (här) och på youtube. Detta är mycket glädjande eftersom det tidigare inte funnits så mycket inspelat med Stuart Murray på nätet. Så här berättar Leif-Erik Holmqvist om bakgrunden:
Finlands svenska baptistsamfund är en gemenskap av svensktalande baptistförsamlingar som i mera än etthundrafemtio år verkat genom ett tjugutal församlingar bland den finlandssvenska befolkningen i Finland. De svensktalande utgör idag ca 300.000 av Finlands befolkning på ca 5 miljoner och är i stort sätt koncentrerade på två områden vid väst- och sydkusten.
Tre av de tjugu församlingarna har mera än 100 medlemmar och en av dem ca 280. De övriga församlingarna mellan 7 och 94 medlemmar. Ett 10-tal arbetare på hel- eller deltid har anställning i församlingarna eller gemensamt vid samfundets projekt. Samfundets kansli finns i Vasa. www.baptist.fi. Förutom det gemensamma arbetet i samfundet finns ett ungdomsförbund – Svenska baptisternas i Finland ungdomsförbund, en Seminarieförening kring utbildning och ett kvinnoförbund (vars verksamhet för tillfället gör uppehåll).
Nyhetsbrev från Nätverket Anabaptist – nr 3, 2013
Nyhetsbrev 3, 2013 finns här som nedladdningsbar pdf-fil.
Flerstämmig församling
Stuart Murray är en av ledarna för The Anabaptist Network i Storbritannien. Han har skrivit många böcker i olika ämnen, bland annat om anabaptismen och om att vara kyrka i efterkristendomstiden. Hans böcker presenteras här och här.
På svenska kom förra året hans bok Radikalt lärjungaskap – med inspiration från anabaptismen, som är en utmärkt introduktion till anabaptismen och vad den kan betyda för kyrkan i vår tid.
Nu har vi glädjen att presentera ännu en bok av Stuart Murray på svenska. Boken heter Flerstämmig församling och den här gången har han skrivit tillsammans med sin fru Sian. På engelska heter boken Multi-Voiced Church (i England) och The Power of All (i USA).
Det finns en oroande tendens till att det bara är en eller ett fåtal röster som hörs i dagens församlingsliv med alltmer fokus på plattformen, där gudstjänster ibland blir mer som konserter och det är proffsen som styr. Därför behövs den här boken som en välkommen motvikt. (Även boken Radikalt lärjungaskap tar upp det här ämnet i kapitlet om församlingen.)
Stuart och Sian Murray Williams förklarar grundligt vad som menas med en flerstämmig församling, hur den kan fungera i praktiken och vilka svårigheter den måste brottas med. De hämtar mycket stoff ur egna och andras erfarenheter.