En anabaptistisk syn på Herrens måltid

Arnold Snyder är historiker och en auktoritet när det gäller anabaptismens historia på 1500-talet. Ett par av hans böcker har tidigare presenterats här. I denna föreläsning presenterar den historiska anabaptismens syn på nattvarden och hur den kan tillämpas i vår tid. Dessutom ger han några intressanta glimtar från sin egen livshistoria. Föreläsningen är inspelad i två delar. Den första är på ca 30 minuter och den andra på ca 20. Det är två viktiga och aktuella frågor som diskuteras i föreläsningen. Den första handlar om vilka som är välkomna till nattvardsbordet. Ska nattvarden vara sluten eller öppen? Den andra handlar om på vilket sätt Jesus är närvarande vid måltiden. Båda frågorna belyses på ett mycket intressant sätt.

 

Här är del 1.

Här är del 2.

Anabaptistiskt bibliotek i Jönköping

Idag har vi glädjen att meddela att det nu finns ett anabaptistiskt bibliotek i Jönköping. I biblioteket finns mer än 330 böcker och lika många tidskrifter, som handlar om anabaptistisk historia, teologi och praktik.

Biblioteket har skänkts av Stephen Longley och Margot Kottelin-Longley.

Margot är finlandssvenska och Stephen är engelsman. De träffades för över fyrtio år sedan när de jobbade inom YWAM. De kom i kontakt med anabaptismen genom London Mennonite Center på 70-talet och var med i den kommunitet och den församling som fanns där. Efter sju år som mennonitmissionärer i Nepal flyttade de till Åbo i Finland där Margot läste teologi och Stephen arbetade som ekonom. Margot är teol. mag. och skrev sin avhandling om Schleitheimbekännelsen. Nu bor de på Korpo i Åbolands skärgård och är med i en liten ekumenisk kristen gemenskap där. De har under många år byggt upp ett anabaptistiskt bibliotek, som nu alltså får ett nytt hem i Jönköping och det är deras förhoppning att det ska bli till glädje för många.

Biblioteket finns hemma hos Jonas Melin på Cirkelvägen 2 i Jönköping. En del kan man bara läsa på plats, annat kan man låna för en tid.

Några tips:

MQRI biblioteket finns nästan alla nummer av Mennonite Quarterly Review från 1928-2015. Det är forskningsartiklar om anabaptismens historia och teologi av högsta kvalitet. Kom och läs eller be Jonas skanna en artikel du vill läsa. Här finns ett index online där du kan söka efter artiklar.

 

 

 

 

Där finns en hel del källmaterial från 1500-talet i engelsk översättning. Bland annat finns alla volymer (utom den sista) i Classics of the RadicalReformation (se nedersta bilden).Källor

Det finns även ett stort antal titlar som behandlar fred och ickevåld, församlingssyn, etiska frågor och systematisk teologi ur ett anabaptistiskt perspektiv.

Det känns fantastiskt att kunna ställa detta bibliotek till alla intresserades förfogande. Vi hoppas att det ska bidra till en växande kunskap om anabaptismens historia och teologi. Om du har frågor om biblioteket kan du kontakta Jonas Melin via mail: jonasmelin59(at)gmail.com

Bokpresentation: A Culture of Peace – God´s Vision for the Church

I dag vill jag presentera en bok som handlar om hur fred hör hemma i församlingen. Den heter A Culture of Peace – God’s Vision for the Church och är skriven av tre mennoniter.

Häromdagen berättade Lennart Okkonen Johansson om sitt besök i en Mennonnitkyrka i Canada. Mennoniterna är en av de tre historiska fredskyrkorna.  Den här boken är ett bra exempel på vad vi som  kristna i Sverige kan lära av mennoniterna.

Författarna Eleanor och Alan Kreider är från USA, men har varit missionärer i England i många år. Där har de bland annat grundat  London Mennonite Center och Wood Green Mennonite Church. De var också inspiratörer till att starta The Anabaptist Network i Storbritannien och har skrivit ett flertal böcker, både var för sig och tillsammans. Den här boken har de även skrivit tillsammans med Paulus Widjaja, en teolog, församlingsledare och fredsideolog från Indonesien.

Det här är en läsvärd bok om vad det innebär att bygga en församling som är en fredskultur. Den börjar med att gå igenom det bibliska materialet om fred och frid och visar hur starkt detta motiv är i Nya testamentets vision av församlingen. Den ger även praktisk vägledning i hur detta kan forma församlingens liv i vardagen. Här bearbetas frågor om tillbedjan, gemenskap, konflikthantering, arbetslivet, våld och ickevåld, fredsarbete, krig, evangelisation och mycket mer. Kapitelrubrikerna ger en bra översikt över bokens innehåll. (mer…)

Mennoniterna i Montreal och Anabaptismen

Häromdagen skrev Lennart Okkonen Johansson om ett besök hos mennoniter i Montreal. Idag fortsätter han att reflektera omkring detta besök. och delar med sig av intressanta tankar om att leva som Jesuslärjunge i den här världen. Texten finns även på Lennarts blogg Hälleberget.

Jag delade lite kort min upplevelse av den gudstjänst jag besökte här i Montreal. De upplevelserna har fått mogna och väckt frågor och kanske till och med insikter om en del saker.

Det jag vill upprepa som en sällsynt upplevelse, som jag sörjer att den är så sällsynt, var välkomnandet och den öppna gemenskapen. Att detta ses som sällsynt i kristna sammanhang är enligt mig djupt tragiskt. Är det inte på kärleken man ska känna igen oss? Varför behöver då en välkomnande församling vara så speciell?

Vad har det med anabaptismen att göra då? Är det för att de är anabaptister som de välkomnade oss? Nja, både och skulle jag vilja påstå. Anabaptismen har alltid haft ett fokus på efterföljelse, lärjungaskap, och jag tror att det är där som den välkomnande attityden mot främlingar finns. Den återfinns i andra lärjungaskapsfokuserade gemenskaper också.

Lärjungaskapet ligger, tror jag, också till grund för det fokus på medmänniskorna som jag fick uppleva i församlingen. Det var en församling som var villig att tjäna, inte styra, det omgivande samhället. Det genuina tjänandet som inte söker makt över människor, inte tjänar för att få ut något av det, är ett kännetecken. Jesus dog för oss medan vi ännu var syndare, inte för att han skulle få ut något eller att vi förtjänat det, och det var den attityden jag mötte hos Mennoniterna. (mer…)

Om att läsa historiskt källmaterial

Den som är intresserad av kyrkohistoria är ofta även intresserad av att läsa källmaterial. Det är något speciellt med att läsa texter från en annan tid och komma i direktkontakt med historiska personer och deras tankar. Samtidigt är det ofta svårt att läsa källmaterial eftersom stilen är annorlunda och svårtillgänglig för moderna läsare. Detta märks inte minst för den som vill läsa teologiska texter från 1500-talet.

Det finns en hel del anabaptistiskt källmaterial i engelsk översättning. I min bokhylla har jag bland annat The Complete Writings of Menno Simons och The Writings of Pilgram Marpeck. Det är rejäla volymer med ganska omständliga och svårlästa texter. Jag har kämpat mig igenom dem med god behållning, men det finns ett enklare sätt att ta sig an källmaterialet. I boken Anabaptism in Outline – Selected Primary Sources finns ett tematiskt urval av texter från många av 1500-talets anabaptister. Den är en riktig guldgruva för den som vill bekanta sig med källorna.

Boken är på 350 sidor och sorterar texterna under sjutton olika rubriker. Det handlar om Jesus som Guds uppenbarelse, frälsningen, den helige Ande, församlingen, dopet, nattvarden, ekonomi, ickevåld, religionsfrihet, stat och kyrka, eskatologi och mycket mera. Naturligtvis får vi läsa mycket av de mest kända anabaptistiska ledarna som Hubmaier, Simons, Marpeck och Riedeman, men vi får också möta många okända och lite udda författare. Boken innehåller en stor bredd av anabaptistiska röster från perioden 1524-1560 och det gör den mycket intressant att studera. Walter Klaassen från Conrad Grebel College i Ontario har varit ansvarig för urvalet av texterna och han är en av de främsta experterna på området.

För den som är intresserad av att läsa anabaptistiskt källmaterial är detta en utmärkt introduktion. Sen är det lättare att avgöra om man ska läsa mer och vad man då ska välja. Anabaptism in Outline ingår i en serie som heter Classics of the Radical Reformation och där finns mycket att välja på. Samtliga nio titlar kan beställas på adlibris.

Bokrecension: Biblical Interpretation in the Anabaptist Tradition

Idag publicerar vi Tim Chestertons presentation av Stuart Murrays bok om anabaptistisk bibeltolkning. Det är en lång text, men den är mycket läsvärd. En bra sammanfattning av en enastående bok. Publicerad med författarens tillstånd.

My book this past week has been Stuart Murray’s excellent Biblical Interpretation in the Anabaptist Tradition. I suspect it is the most important book I have read so far on my sabbatical leave; I think that everything else in the Anabaptist tradition flows logically out of their approach to biblical interpretation. Stuart does not claim that the sixteenth-century Anabaptists had a completely developed and logically consistent approach to biblical interpretation; this would have been an unrealistic expectation of a largely uneducated and vigorously persecuted movement. However, he identifies a surprisingly coherent approach across the various sixteenth century Anabaptist streams, while acknowledging differences of emphasis and admitting shortcomings.

He points out six general principles:

1. Scripture is self-interpreting.

Statements from Anabaptists show their confidence about the clarity of Scripture and its sufficiency without external additions. They strongly affirmed the right of private interpretation of Scripture, insisted that Scripture was clear enough to be understood and obeyed, and rejected the imposition of an interpretive grid on Scripture to force passages into consistency with preconceived theological systems. Statements from Anabaptists on trial show that their leaders’ attitudes had enfranchised the membership and produced tremendous faith and confidence in the ability of the ordinary Christian to understand and apply the Scriptures to their lives.

This principle has to be understood in the light of the historical situation of the Anabaptists. They were concerned that the 16th century Reformers such as Calvin and Luther were paying lip service to the plain sense of Scripture and the right of private interpretation but actually hedging these around with many qualifications. They suspected that priests and scholars were using their learning to find sophisticated reasons why simple obedience to Scripture was impossible and unnecessary.

Criticisms of this principle include the fact that Anabaptists failed to appreciate textual difficulties that cannot be resolved without good scholarship. What many readers assume is the plain meaning of the text may actually bear little resemblance to the original intent of the author when understood in a different cultural setting. Also, the disagreements and divisions about biblical interpretation within the Anabaptist movement would seem to indicate that the plain meaning of the text is not as plain as they assumed! However, for thousands of Christians, during the formative years of the Anabaptist movement, this approach was genuinely liberating. Whatever its shortcomings, it enfranchised people in ways the Reformation promised but often failed to deliver.

2. Christocentrism

Confidence that Scripture was clear and that all Christians could understand it applied pre-eminently to the passages containing the words and actions of Jesus. The belief that Jesus clarified what was previously obscure appears frequently in Anabaptist writings; it meant that Jesus’ words took precedence over all other words of Scripture.

(mer…)

Menno Simons och Skriften allena

Inom Nätverket Anabaptist tror vi att den anabaptistiska rörelsen har flera viktiga bidrag till kyrkan i vår tid. I den här texten presenterar jag ett viktigt bidrag från Menno Simons.

Menno 3Reformationen på 1500-talet hade flera slagord. De två mest kända är ”Sola scriptura” och ”sola fide”. På svenska betyder det ”Skriften allena” och ”tron allena”. Begreppet Skriften allena är idag omdebatterat och  ifrågasatt och många missförstår vad det handlar om. Uttrycket Skriften allena handlar om auktoritetsfrågan. Det handlar om vad som är den högsta auktoriteten när det gäller kristen tro och livsstil.

Lausannedeklarationen har en bra formulering:

Vi bekräftar vår tro på både Gamla och Nya testamentets gudomliga inspiration, sanning och auktoritet i dess helhet, såsom Guds enda skrivna ord, utan fel i allt som det påstår och det enda ofelbara rättesnöret för tro och liv.

Det finns två ”enda” i det här avsnittet. Bibeln är Guds enda skrivna ord och det enda ofelbara rättesnöret för tro och liv. Båda är viktiga, men i reformationens ”Skriften allena” är det främst det andra som är i fokus. För Luther handlade det om ifall det var kyrkomöten och påven eller Skriften som hade den högsta auktoriteten och hans slutsats var att det var Skriften. Därav kom uttrycket ”Skriften allena”. Bibeln är det enda ofelbara rättesnöret för tro och liv.

Här vill jag reflektera lite om vad Skriften allena betyder för oss i praktiken idag och jag vill göra det med utgångspunkt i en annan av 1500-talets framstående kristna ledare, nämligen Menno Simons (1496-1561). Menno Simons är förmodligen den mest kände av anabaptismens tidiga ledare. Han var inte anabaptismens grundare, eftersom han inte anslöt sig till rörelsen förrän mer än tio år efter starten 1525, men han var förmodligen dess mest inflytelserika ledare. Att han inte blev avrättad utan lyckades klara sig undan förföljarna och fick dö en naturlig död vid 65 års ålder bidrog naturligtvis till att hans inflytande blev stort.

Jag har skrivit lite kortfakta om Mennos livsgärning här.Complete Writings

I min bokhylla har jag flera böcker om och av Menno. Särskilt glad är jag över Complete Writings of Menno Simons. En rejäl volym på knappt 1100 sidor med alla Mennos böcker och skrifter i engelsk översättning.

En annan intressant bok är Theology of the Reformers av Timothy George. Den handlar om fyra av reformationens stora tänkare; Martin Luther, Ulrich Zwingli, John Calvin och Menno Simons. Att Menno platsar med Luther, Zwingli och Calvin är ett bevis för hans betydelse och ett erkännande av anabaptismen som en viktig gren i 1500-talets reformation. Redan på 1500-talet började anabaptisterna i Holland kallas för mennoniter och idag bär de flesta kyrkor med historiska rötter i anabaptismen det namnet.

Jag har läst ganska mycket av Mennos skrifter. Det som präglar hans författarskap är en mycket stark biblicism. Han vill att endast Guds ord ska råda över kristen tro, kristet liv och församlingens liv. Bibelhänvisningarna överflödar. Han är en god representant för vad ”Skriften allena” betyder i praktiken och han utkämpar en strid på fyra fronter i sitt ledarskap och i sitt författarskap. Jag tror att vi har samma fyra fronter idag. Vi kan kalla dem för profetismen, spiritualismen, rationalismen och traditionalismen. (mer…)