En anabaptistisk syn på Herrens måltid

Arnold Snyder är historiker och en auktoritet när det gäller anabaptismens historia på 1500-talet. Ett par av hans böcker har tidigare presenterats här. I denna föreläsning presenterar den historiska anabaptismens syn på nattvarden och hur den kan tillämpas i vår tid. Dessutom ger han några intressanta glimtar från sin egen livshistoria. Föreläsningen är inspelad i två delar. Den första är på ca 30 minuter och den andra på ca 20. Det är två viktiga och aktuella frågor som diskuteras i föreläsningen. Den första handlar om vilka som är välkomna till nattvardsbordet. Ska nattvarden vara sluten eller öppen? Den andra handlar om på vilket sätt Jesus är närvarande vid måltiden. Båda frågorna belyses på ett mycket intressant sätt.

 

Här är del 1.

Här är del 2.

Bokpresentation: A Culture of Peace – God´s Vision for the Church

I dag vill jag presentera en bok som handlar om hur fred hör hemma i församlingen. Den heter A Culture of Peace – God’s Vision for the Church och är skriven av tre mennoniter.

Häromdagen berättade Lennart Okkonen Johansson om sitt besök i en Mennonnitkyrka i Canada. Mennoniterna är en av de tre historiska fredskyrkorna.  Den här boken är ett bra exempel på vad vi som  kristna i Sverige kan lära av mennoniterna.

Författarna Eleanor och Alan Kreider är från USA, men har varit missionärer i England i många år. Där har de bland annat grundat  London Mennonite Center och Wood Green Mennonite Church. De var också inspiratörer till att starta The Anabaptist Network i Storbritannien och har skrivit ett flertal böcker, både var för sig och tillsammans. Den här boken har de även skrivit tillsammans med Paulus Widjaja, en teolog, församlingsledare och fredsideolog från Indonesien.

Det här är en läsvärd bok om vad det innebär att bygga en församling som är en fredskultur. Den börjar med att gå igenom det bibliska materialet om fred och frid och visar hur starkt detta motiv är i Nya testamentets vision av församlingen. Den ger även praktisk vägledning i hur detta kan forma församlingens liv i vardagen. Här bearbetas frågor om tillbedjan, gemenskap, konflikthantering, arbetslivet, våld och ickevåld, fredsarbete, krig, evangelisation och mycket mer. Kapitelrubrikerna ger en bra översikt över bokens innehåll. (mer…)

En enkel församlingsordning från 1527

Sattler

Ett av de viktigaste bidragen som anabaptismen kan ge kyrkan i vår tid handlar om vad det är att vara kyrka. I vår tid är det många som söker sig mot enklare och mer organiska sätt att vara församling. En del kallar det för den sista reformationen och tror att det är något nytt, men det är det inte. Den anabaptistiska rörelsen på 1500-talet var en husförsamlingsrörelse, som hade mycket av det som man söker idag, när man talar om enkel organisk kyrka.

Ett exempel som visar på detta är denna enkla församlingsordning från 1527. Den kommer från den gren av anabaptismen där Michael Sattler var en av ledarna. Han brändes på bål i maj 1527. Genom den får vi en bild av hur de förföljda husförsamlingarna kunde fungera vid denna tid.

Den allsmäktige, evige och barmhärtige Guden har låtit sitt underbara ljus bryta fram i denna värld och i denna ytterst farliga tid. Därför erkänner vi den gudomliga viljans mysterium, att Ordet har blivit predikat för oss enligt Herrens ordning och att vi genom det har blivit kallade till gemenskap med honom. Enligt Herrens befallning och hans apostlars undervisning ska vi i god kristen ordning hålla det nya budet (Joh 13:34) i kärlek till varandra, så att kärlek och enhet kan upprätthållas. Alla bröderna och systrarna i hela församlingen bör hålla fast vid följande punkter:

    • Bröderna och systrarna bör mötas minst tre eller fyra gånger i veckan för att ägna sig åt Kristi och hans apostlars undervisning och hjärtligt förmana varandra att förbli trofasta mot Herren så som de har förbundit sig.
    • När bröderna och systrarna är tillsammans ska de läsa något tillsammans. Den som Gud har gett den bästa förståelsen ska förklara det och de andra bör lyssna, så att man inte stör varandra med småprat. Psaltaren ska läsas dagligen i hemmen.
    • Låt inte någon vara lättsinnig i Guds församling, varken i ord eller handlingar. De ska uppföra sig värdigt också inför hedningarna.
    • När en broder ser sin broder fela ska han varna honom i enlighet med Kristi befallning (Matt 18:15-18). Han ska tillrättavisa honom på ett kristet och broderligt sätt, såsom vi alla är skyldiga att göra av kärlek till varandra.
    • Av alla bröderna och systrarna i denna församling ska ingen ha något för sig själv, utan som de kristna på apostlarnas tid ska de ha allting gemensamt. De ska organisera en gemensam fond från vilken man kan ge hjälp åt de fattiga enligt vars och ens behov. Så att man liksom på apostlarnas tid inte tillåter att en broder är i nöd.
    • Allt frosseri ska undvikas när bröderna samlas i församlingen. Servera en enkel måltid, ty Guds rike består inte i att äta och dricka.
    • Herrens måltid ska firas så ofta som bröderna är tillsammans. På det sättet proklamerar man Herrens död och påminner varandra om hur Kristus gav sitt liv för oss, och utgjöt sitt blod för oss, så att vi också kan bli villiga att ge vår kropp och vårt liv för Kristi skull, vilket betyder för alla brödernas skull (1 Joh 3:16).

Texten är hämtad från boken The Legacy of Michael Sattler. Bibelhänvisningarna inom parentes är tillagda av översättaren. Läs mer om Michael Sattler här.

What is an anabaptist Christian?

Anabaptist ChristianHäromdagen skrev jag om Harold Benders minnesvärda föreläsning från 1943: The Anabaptist Vision. I den sammanfattas den anabaptistiska visionen i tre punkter. Nu har det kommit en uppdatering och nyformulering av de tre punkterna i Palmer Beckers lilla häfte ”What is an Anabaptist Christian?” från 2008. Palmer Becker har formulerat om de tre punkterna och kallar dem för kärnvärderingar (Core Values) och under varje punkt har han tre underpunkter.

1. Jesus är centrum i vår tro.

  • Vi ska följa Jesus i det vardagliga livet
  • Bibeln tolkas utifrån ett Kristus-centrerat perspektiv
  • Jesus tas emot som både frälsare och Herre

2. Gemenskap är centrum i våra liv.

  • Förlåtelse är centralt för att leva i gemenskap
  • Bibeln tolkas tillsammans i gemenskapen
  • Gemenskapen bygger på små grupper där man möts ansikte mot ansikte

3. Försoning är centrum i vårt uppdrag

  • Vårt uppdrag är att hjälpa människor att bli försonade med Gud
  • Vårt uppdrag är att hjälpa människor att bli försonade med varandra
  • Vi ska vara försoningens ambassadörer i världen

På 24 välskrivna sidor förklarar författaren vad detta innebär i praktiken. Varje kapitel inleds med en historisk översikt som tar upp  hur Jesus, Konstantin, Augustinus, Luther (tillsammans med Zwingli och Calvin) och Menno Simons och andra anabaptister såg på och påverkade den aktuella frågan. Därefter kommer en förklaring av det anabaptistiska perspektivet och vad det betyder i vår tid. Det är naturligtvis kortfattat och översiktligt, men ändå mycket tänkvärt. Det är en bra introduktion till vad det innebär att vara en anabaptistisk kristen på 2000-talet.

I slutet av häftet finns ett diagram som jämför anabaptismen med andra kristna rörelser i nio olika avseenden. Det diagrammet kan man läsa i det här blogginlägget.

Hela texten kan laddas ner som pdf: What is an Anabaptist Christian?

Man kan köpa det lilla häftet här: MennoMedia.

En mer utförlig recension av häftet kan man läsa på Third Way Café.

The Anabaptist vision

1943 höll Harold S. Bender en minnesvärd föreläsning över ämnet The Anabaptist Vision. Den publicerades året efter i ett litet häfte och har tryckts om många gånger. Nu kan man läsa hela texten på internet här.

Det är många år sedan föreläsningen hölls, men den är fortfarande en utmärkt introduktion till den historiska anabaptismen och dess vision om att följa Jesus och leva i gemenskap.

Harold Bender sammanfattar den anabaptistiska visionen i tre punkter. Det är bland annat dessa tre saker som gör att jag tycker att anabaptismen är så viktig för kyrkan i vår tid. Det är också därför vi har startat ett anabaptistiskt nätverk.

Anabaptist Vision

1. Det första är det mest grundläggande och handlar om att anabaptismen definierade det kristna livet som lärjungaskap. Att vara kristen är helt enkelt att följa Jesus. Det handlar om att låta hela sitt liv formas av hans undervisning och hans föredöme. Anabaptisternas viktigaste ord var efterföljelse. Omvändelsen från det gamla livet till Gud, tron på Jesus Kristus och pånyttfödelsen genom Anden, måste visa sig i ett nytt och annorlunda sätt att leva. Annars är det inte på riktigt. Hans Denck (1500-1527) citeras ofta som exempel på detta. Han skrev: ”No one may truly know Christ except he follows him in life.”

2. Den andra punkten i den anabaptistiska visionen är synen på församlingen som en gemenskap av bröder och systrar. Kyrkan är inte en institution eller organisation, utan en gemenskap där medlemskapet är frivilligt och bygger på tro och överlåtelse. Medlemmarna ska ta ansvar för varandra både andligt och praktiskt. Det uttrycktes bla. genom bön, undervisning, förmaning, gästfrihet och ekonomiskt delande. Församlingen ska också stå fri från staten, som inte ska lägga sig i människors tro. Anabaptisterna talade om religionsfrihet långt före alla andra. Men de upplevde inte någon religionsfrihet. De var organiserade som en underjordisk husförsamlingsrörelse och mötte svåra förföljelser. Många blev martyrer.

(mer…)

Bokpresentation: The Anabaptist View of the Church

Idag fortsätter jag med att presentera den andra av två klassiska böcker om anabaptismen. Den första presenterade jag här.

The Anabaptist View of the Church kom ut 1958 och den var banbrytande i den historiska forskningen om 1500-talets anabaptism. Under flera hundra år hade bilden av anabaptismen präglats av illvilja, missuppfattningar och fördomar. Under 1900-talets första hälft blev mängder av nyupptäckt källmaterial tillgängligt för forskarna och bilden av anabaptismen förändrades drastiskt. Franklin H. Littells bok var en av de första samlade redogörelserna av den nya mer korrekta bilden. Den gavs ut på nytt år 2000 av Baptist Standard Bearer och är fortfarande mycket intressant och aktuell. Den är också viktig därför att den på ett systematiskt sätt presenterar en frikyrklig kyrkosyn. Den här boken har ett viktigt bidrag till det pågående samtalet om kyrkans identitet och uppdrag.

http://en.wikipedia.org/wiki/Franklin_LittelFranklin H. Littell (1917-2009) var metodistpastor. När han skrev den här boken var han professor i kyrkohistoria vid Emory University i Atlanta, Georgia. Han forskade inom olika områden, men är mest känd för sina insatser i forskningen om förintelsen. Han benämns ofta som the father of Holocaust studies. Detta kan man läsa om i en artikel i New York Times efter hans död.

Man kan tycka att bokens titel är lite missvisande. Boken handlar egentligen inte bara om församlingssynen, utan även om anabaptismens historia och forskningen kring den. Titeln kommer av att Littell anser att det är församlingssynen som är det centrala och mest utmärkande för anabaptismen. Han menar att det är visionen om återupprättandet av den nytestamentliga församlingen som är anabaptismens kärna. Det är i församlingssynen som anabaptismen skiljer sig på ett avgörande sätt från både reformatorerna och från andra radikala grupper och boken handlar i huvudsak om denna. (Jämför gärna med Harold Benders minnesvärda föreläsning The Anabaptist Vision från 1943. Den ger en lite bredare beskrivning av anabaptismens kärna)

(mer…)

Frikyrkan historiskt förankrad

Idag publicerar vi Jonas Melins debattartikel om frikyrkans historiska förankring. Den publicerades i Dagen den 28 mars 2014. I den lyfter han fram en frikyrklig och anabaptistisk syn på församlingen och kyrkohistorien.

Nyheten om att Ulf Ekmans blir katolik har orsakat en debatt om kyrkans sanna natur. Det verkar som att många utgår från att det är de historiska kyrkorna som står för den historiska kontinuiteten med urkyrkan. Frikyrkorna betraktas som en historisk parentes. De katolska och ortodoxa kyrkorna med sina rika traditioner attraherar många. Peter Halldorf är en av dem som vill leda frikyrkofolket i den riktningen och det lyser igenom i hans artikel om en evangelisk katolicitet (Dagen 19/3).  Jag vill här peka på en frikyrklig teologi om församlingen och en alternativ syn på kyrkans historia.

Peter Halldorf skriver i sin artikel att den svenska frikyrklighetens förgrundsgestalter inte hade för avsikt att bilda nya kyrkor, utan bara ville förnya den Svenska kyrkan. Det stämmer inte alls. Den svenska frikyrkans pionjärer var baptister och de hade en helt annan vision. Deras vision var inte att förnya den institutionella kyrkan, utan att återupprätta den nytestamentliga församlingen. De menade att allt som är nödvändigt för att bygga församlingar finns i Bibeln och att de historiska kyrkorna hade lämnat Nya testamentets enkla församlingsordning och infört praktiker och traditioner som stod i strid med Skriften. Speciellt kritiska var de till statskyrkosystemet och folkkyrkotanken, det vill säga att kyrkan stod i förbund med staten och att hela folket räknades som medlemmar. Det var övertygelsen om den fria församlingen som bar baptistpionjärer som F.O. Nilsson och Anders Wiberg. De ville grunda församlingar som var fria från staten och där medlemskapet var frivilligt och grundat på en personlig tro. De hade en teologisk övertygelse om församlingens väsen och den hade de fått från Bibeln och från den frikyrkliga traditionen. När frikyrkorörelsen kom till Sverige i mitten på 1800-talet var den nämligen ingen nyhet.

(mer…)