Anabaptistiskt bibliotek i Jönköping

Idag har vi glädjen att meddela att det nu finns ett anabaptistiskt bibliotek i Jönköping. I biblioteket finns mer än 330 böcker och lika många tidskrifter, som handlar om anabaptistisk historia, teologi och praktik.

Biblioteket har skänkts av Stephen Longley och Margot Kottelin-Longley.

Margot är finlandssvenska och Stephen är engelsman. De träffades för över fyrtio år sedan när de jobbade inom YWAM. De kom i kontakt med anabaptismen genom London Mennonite Center på 70-talet och var med i den kommunitet och den församling som fanns där. Efter sju år som mennonitmissionärer i Nepal flyttade de till Åbo i Finland där Margot läste teologi och Stephen arbetade som ekonom. Margot är teol. mag. och skrev sin avhandling om Schleitheimbekännelsen. Nu bor de på Korpo i Åbolands skärgård och är med i en liten ekumenisk kristen gemenskap där. De har under många år byggt upp ett anabaptistiskt bibliotek, som nu alltså får ett nytt hem i Jönköping och det är deras förhoppning att det ska bli till glädje för många.

Biblioteket finns hemma hos Jonas Melin på Cirkelvägen 2 i Jönköping. En del kan man bara läsa på plats, annat kan man låna för en tid.

Några tips:

MQRI biblioteket finns nästan alla nummer av Mennonite Quarterly Review från 1928-2015. Det är forskningsartiklar om anabaptismens historia och teologi av högsta kvalitet. Kom och läs eller be Jonas skanna en artikel du vill läsa. Här finns ett index online där du kan söka efter artiklar.

 

 

 

 

Där finns en hel del källmaterial från 1500-talet i engelsk översättning. Bland annat finns alla volymer (utom den sista) i Classics of the RadicalReformation (se nedersta bilden).Källor

Det finns även ett stort antal titlar som behandlar fred och ickevåld, församlingssyn, etiska frågor och systematisk teologi ur ett anabaptistiskt perspektiv.

Det känns fantastiskt att kunna ställa detta bibliotek till alla intresserades förfogande. Vi hoppas att det ska bidra till en växande kunskap om anabaptismens historia och teologi. Om du har frågor om biblioteket kan du kontakta Jonas Melin via mail: jonasmelin59(at)gmail.com

Bokpresentation: A Culture of Peace – God´s Vision for the Church

I dag vill jag presentera en bok som handlar om hur fred hör hemma i församlingen. Den heter A Culture of Peace – God’s Vision for the Church och är skriven av tre mennoniter.

Häromdagen berättade Lennart Okkonen Johansson om sitt besök i en Mennonnitkyrka i Canada. Mennoniterna är en av de tre historiska fredskyrkorna.  Den här boken är ett bra exempel på vad vi som  kristna i Sverige kan lära av mennoniterna.

Författarna Eleanor och Alan Kreider är från USA, men har varit missionärer i England i många år. Där har de bland annat grundat  London Mennonite Center och Wood Green Mennonite Church. De var också inspiratörer till att starta The Anabaptist Network i Storbritannien och har skrivit ett flertal böcker, både var för sig och tillsammans. Den här boken har de även skrivit tillsammans med Paulus Widjaja, en teolog, församlingsledare och fredsideolog från Indonesien.

Det här är en läsvärd bok om vad det innebär att bygga en församling som är en fredskultur. Den börjar med att gå igenom det bibliska materialet om fred och frid och visar hur starkt detta motiv är i Nya testamentets vision av församlingen. Den ger även praktisk vägledning i hur detta kan forma församlingens liv i vardagen. Här bearbetas frågor om tillbedjan, gemenskap, konflikthantering, arbetslivet, våld och ickevåld, fredsarbete, krig, evangelisation och mycket mer. Kapitelrubrikerna ger en bra översikt över bokens innehåll. (mer…)

Om att läsa historiskt källmaterial

Den som är intresserad av kyrkohistoria är ofta även intresserad av att läsa källmaterial. Det är något speciellt med att läsa texter från en annan tid och komma i direktkontakt med historiska personer och deras tankar. Samtidigt är det ofta svårt att läsa källmaterial eftersom stilen är annorlunda och svårtillgänglig för moderna läsare. Detta märks inte minst för den som vill läsa teologiska texter från 1500-talet.

Det finns en hel del anabaptistiskt källmaterial i engelsk översättning. I min bokhylla har jag bland annat The Complete Writings of Menno Simons och The Writings of Pilgram Marpeck. Det är rejäla volymer med ganska omständliga och svårlästa texter. Jag har kämpat mig igenom dem med god behållning, men det finns ett enklare sätt att ta sig an källmaterialet. I boken Anabaptism in Outline – Selected Primary Sources finns ett tematiskt urval av texter från många av 1500-talets anabaptister. Den är en riktig guldgruva för den som vill bekanta sig med källorna.

Boken är på 350 sidor och sorterar texterna under sjutton olika rubriker. Det handlar om Jesus som Guds uppenbarelse, frälsningen, den helige Ande, församlingen, dopet, nattvarden, ekonomi, ickevåld, religionsfrihet, stat och kyrka, eskatologi och mycket mera. Naturligtvis får vi läsa mycket av de mest kända anabaptistiska ledarna som Hubmaier, Simons, Marpeck och Riedeman, men vi får också möta många okända och lite udda författare. Boken innehåller en stor bredd av anabaptistiska röster från perioden 1524-1560 och det gör den mycket intressant att studera. Walter Klaassen från Conrad Grebel College i Ontario har varit ansvarig för urvalet av texterna och han är en av de främsta experterna på området.

För den som är intresserad av att läsa anabaptistiskt källmaterial är detta en utmärkt introduktion. Sen är det lättare att avgöra om man ska läsa mer och vad man då ska välja. Anabaptism in Outline ingår i en serie som heter Classics of the Radical Reformation och där finns mycket att välja på. Samtliga nio titlar kan beställas på adlibris.

Bokrecension: Biblical Interpretation in the Anabaptist Tradition

Idag publicerar vi Tim Chestertons presentation av Stuart Murrays bok om anabaptistisk bibeltolkning. Det är en lång text, men den är mycket läsvärd. En bra sammanfattning av en enastående bok. Publicerad med författarens tillstånd.

My book this past week has been Stuart Murray’s excellent Biblical Interpretation in the Anabaptist Tradition. I suspect it is the most important book I have read so far on my sabbatical leave; I think that everything else in the Anabaptist tradition flows logically out of their approach to biblical interpretation. Stuart does not claim that the sixteenth-century Anabaptists had a completely developed and logically consistent approach to biblical interpretation; this would have been an unrealistic expectation of a largely uneducated and vigorously persecuted movement. However, he identifies a surprisingly coherent approach across the various sixteenth century Anabaptist streams, while acknowledging differences of emphasis and admitting shortcomings.

He points out six general principles:

1. Scripture is self-interpreting.

Statements from Anabaptists show their confidence about the clarity of Scripture and its sufficiency without external additions. They strongly affirmed the right of private interpretation of Scripture, insisted that Scripture was clear enough to be understood and obeyed, and rejected the imposition of an interpretive grid on Scripture to force passages into consistency with preconceived theological systems. Statements from Anabaptists on trial show that their leaders’ attitudes had enfranchised the membership and produced tremendous faith and confidence in the ability of the ordinary Christian to understand and apply the Scriptures to their lives.

This principle has to be understood in the light of the historical situation of the Anabaptists. They were concerned that the 16th century Reformers such as Calvin and Luther were paying lip service to the plain sense of Scripture and the right of private interpretation but actually hedging these around with many qualifications. They suspected that priests and scholars were using their learning to find sophisticated reasons why simple obedience to Scripture was impossible and unnecessary.

Criticisms of this principle include the fact that Anabaptists failed to appreciate textual difficulties that cannot be resolved without good scholarship. What many readers assume is the plain meaning of the text may actually bear little resemblance to the original intent of the author when understood in a different cultural setting. Also, the disagreements and divisions about biblical interpretation within the Anabaptist movement would seem to indicate that the plain meaning of the text is not as plain as they assumed! However, for thousands of Christians, during the formative years of the Anabaptist movement, this approach was genuinely liberating. Whatever its shortcomings, it enfranchised people in ways the Reformation promised but often failed to deliver.

2. Christocentrism

Confidence that Scripture was clear and that all Christians could understand it applied pre-eminently to the passages containing the words and actions of Jesus. The belief that Jesus clarified what was previously obscure appears frequently in Anabaptist writings; it meant that Jesus’ words took precedence over all other words of Scripture.

(mer…)

Menno Simons och Skriften allena

Inom Nätverket Anabaptist tror vi att den anabaptistiska rörelsen har flera viktiga bidrag till kyrkan i vår tid. I den här texten presenterar jag ett viktigt bidrag från Menno Simons.

Menno 3Reformationen på 1500-talet hade flera slagord. De två mest kända är ”Sola scriptura” och ”sola fide”. På svenska betyder det ”Skriften allena” och ”tron allena”. Begreppet Skriften allena är idag omdebatterat och  ifrågasatt och många missförstår vad det handlar om. Uttrycket Skriften allena handlar om auktoritetsfrågan. Det handlar om vad som är den högsta auktoriteten när det gäller kristen tro och livsstil.

Lausannedeklarationen har en bra formulering:

Vi bekräftar vår tro på både Gamla och Nya testamentets gudomliga inspiration, sanning och auktoritet i dess helhet, såsom Guds enda skrivna ord, utan fel i allt som det påstår och det enda ofelbara rättesnöret för tro och liv.

Det finns två ”enda” i det här avsnittet. Bibeln är Guds enda skrivna ord och det enda ofelbara rättesnöret för tro och liv. Båda är viktiga, men i reformationens ”Skriften allena” är det främst det andra som är i fokus. För Luther handlade det om ifall det var kyrkomöten och påven eller Skriften som hade den högsta auktoriteten och hans slutsats var att det var Skriften. Därav kom uttrycket ”Skriften allena”. Bibeln är det enda ofelbara rättesnöret för tro och liv.

Här vill jag reflektera lite om vad Skriften allena betyder för oss i praktiken idag och jag vill göra det med utgångspunkt i en annan av 1500-talets framstående kristna ledare, nämligen Menno Simons (1496-1561). Menno Simons är förmodligen den mest kände av anabaptismens tidiga ledare. Han var inte anabaptismens grundare, eftersom han inte anslöt sig till rörelsen förrän mer än tio år efter starten 1525, men han var förmodligen dess mest inflytelserika ledare. Att han inte blev avrättad utan lyckades klara sig undan förföljarna och fick dö en naturlig död vid 65 års ålder bidrog naturligtvis till att hans inflytande blev stort.

Jag har skrivit lite kortfakta om Mennos livsgärning här.Complete Writings

I min bokhylla har jag flera böcker om och av Menno. Särskilt glad är jag över Complete Writings of Menno Simons. En rejäl volym på knappt 1100 sidor med alla Mennos böcker och skrifter i engelsk översättning.

En annan intressant bok är Theology of the Reformers av Timothy George. Den handlar om fyra av reformationens stora tänkare; Martin Luther, Ulrich Zwingli, John Calvin och Menno Simons. Att Menno platsar med Luther, Zwingli och Calvin är ett bevis för hans betydelse och ett erkännande av anabaptismen som en viktig gren i 1500-talets reformation. Redan på 1500-talet började anabaptisterna i Holland kallas för mennoniter och idag bär de flesta kyrkor med historiska rötter i anabaptismen det namnet.

Jag har läst ganska mycket av Mennos skrifter. Det som präglar hans författarskap är en mycket stark biblicism. Han vill att endast Guds ord ska råda över kristen tro, kristet liv och församlingens liv. Bibelhänvisningarna överflödar. Han är en god representant för vad ”Skriften allena” betyder i praktiken och han utkämpar en strid på fyra fronter i sitt ledarskap och i sitt författarskap. Jag tror att vi har samma fyra fronter idag. Vi kan kalla dem för profetismen, spiritualismen, rationalismen och traditionalismen. (mer…)

What is an anabaptist Christian?

Anabaptist ChristianHäromdagen skrev jag om Harold Benders minnesvärda föreläsning från 1943: The Anabaptist Vision. I den sammanfattas den anabaptistiska visionen i tre punkter. Nu har det kommit en uppdatering och nyformulering av de tre punkterna i Palmer Beckers lilla häfte ”What is an Anabaptist Christian?” från 2008. Palmer Becker har formulerat om de tre punkterna och kallar dem för kärnvärderingar (Core Values) och under varje punkt har han tre underpunkter.

1. Jesus är centrum i vår tro.

  • Vi ska följa Jesus i det vardagliga livet
  • Bibeln tolkas utifrån ett Kristus-centrerat perspektiv
  • Jesus tas emot som både frälsare och Herre

2. Gemenskap är centrum i våra liv.

  • Förlåtelse är centralt för att leva i gemenskap
  • Bibeln tolkas tillsammans i gemenskapen
  • Gemenskapen bygger på små grupper där man möts ansikte mot ansikte

3. Försoning är centrum i vårt uppdrag

  • Vårt uppdrag är att hjälpa människor att bli försonade med Gud
  • Vårt uppdrag är att hjälpa människor att bli försonade med varandra
  • Vi ska vara försoningens ambassadörer i världen

På 24 välskrivna sidor förklarar författaren vad detta innebär i praktiken. Varje kapitel inleds med en historisk översikt som tar upp  hur Jesus, Konstantin, Augustinus, Luther (tillsammans med Zwingli och Calvin) och Menno Simons och andra anabaptister såg på och påverkade den aktuella frågan. Därefter kommer en förklaring av det anabaptistiska perspektivet och vad det betyder i vår tid. Det är naturligtvis kortfattat och översiktligt, men ändå mycket tänkvärt. Det är en bra introduktion till vad det innebär att vara en anabaptistisk kristen på 2000-talet.

I slutet av häftet finns ett diagram som jämför anabaptismen med andra kristna rörelser i nio olika avseenden. Det diagrammet kan man läsa i det här blogginlägget.

Hela texten kan laddas ner som pdf: What is an Anabaptist Christian?

Man kan köpa det lilla häftet här: MennoMedia.

En mer utförlig recension av häftet kan man läsa på Third Way Café.

The Anabaptist vision

1943 höll Harold S. Bender en minnesvärd föreläsning över ämnet The Anabaptist Vision. Den publicerades året efter i ett litet häfte och har tryckts om många gånger. Nu kan man läsa hela texten på internet här.

Det är många år sedan föreläsningen hölls, men den är fortfarande en utmärkt introduktion till den historiska anabaptismen och dess vision om att följa Jesus och leva i gemenskap.

Harold Bender sammanfattar den anabaptistiska visionen i tre punkter. Det är bland annat dessa tre saker som gör att jag tycker att anabaptismen är så viktig för kyrkan i vår tid. Det är också därför vi har startat ett anabaptistiskt nätverk.

Anabaptist Vision

1. Det första är det mest grundläggande och handlar om att anabaptismen definierade det kristna livet som lärjungaskap. Att vara kristen är helt enkelt att följa Jesus. Det handlar om att låta hela sitt liv formas av hans undervisning och hans föredöme. Anabaptisternas viktigaste ord var efterföljelse. Omvändelsen från det gamla livet till Gud, tron på Jesus Kristus och pånyttfödelsen genom Anden, måste visa sig i ett nytt och annorlunda sätt att leva. Annars är det inte på riktigt. Hans Denck (1500-1527) citeras ofta som exempel på detta. Han skrev: ”No one may truly know Christ except he follows him in life.”

2. Den andra punkten i den anabaptistiska visionen är synen på församlingen som en gemenskap av bröder och systrar. Kyrkan är inte en institution eller organisation, utan en gemenskap där medlemskapet är frivilligt och bygger på tro och överlåtelse. Medlemmarna ska ta ansvar för varandra både andligt och praktiskt. Det uttrycktes bla. genom bön, undervisning, förmaning, gästfrihet och ekonomiskt delande. Församlingen ska också stå fri från staten, som inte ska lägga sig i människors tro. Anabaptisterna talade om religionsfrihet långt före alla andra. Men de upplevde inte någon religionsfrihet. De var organiserade som en underjordisk husförsamlingsrörelse och mötte svåra förföljelser. Många blev martyrer.

(mer…)

Bokpresentation: The Anabaptist View of the Church

Idag fortsätter jag med att presentera den andra av två klassiska böcker om anabaptismen. Den första presenterade jag här.

The Anabaptist View of the Church kom ut 1958 och den var banbrytande i den historiska forskningen om 1500-talets anabaptism. Under flera hundra år hade bilden av anabaptismen präglats av illvilja, missuppfattningar och fördomar. Under 1900-talets första hälft blev mängder av nyupptäckt källmaterial tillgängligt för forskarna och bilden av anabaptismen förändrades drastiskt. Franklin H. Littells bok var en av de första samlade redogörelserna av den nya mer korrekta bilden. Den gavs ut på nytt år 2000 av Baptist Standard Bearer och är fortfarande mycket intressant och aktuell. Den är också viktig därför att den på ett systematiskt sätt presenterar en frikyrklig kyrkosyn. Den här boken har ett viktigt bidrag till det pågående samtalet om kyrkans identitet och uppdrag.

http://en.wikipedia.org/wiki/Franklin_LittelFranklin H. Littell (1917-2009) var metodistpastor. När han skrev den här boken var han professor i kyrkohistoria vid Emory University i Atlanta, Georgia. Han forskade inom olika områden, men är mest känd för sina insatser i forskningen om förintelsen. Han benämns ofta som the father of Holocaust studies. Detta kan man läsa om i en artikel i New York Times efter hans död.

Man kan tycka att bokens titel är lite missvisande. Boken handlar egentligen inte bara om församlingssynen, utan även om anabaptismens historia och forskningen kring den. Titeln kommer av att Littell anser att det är församlingssynen som är det centrala och mest utmärkande för anabaptismen. Han menar att det är visionen om återupprättandet av den nytestamentliga församlingen som är anabaptismens kärna. Det är i församlingssynen som anabaptismen skiljer sig på ett avgörande sätt från både reformatorerna och från andra radikala grupper och boken handlar i huvudsak om denna. (Jämför gärna med Harold Benders minnesvärda föreläsning The Anabaptist Vision från 1943. Den ger en lite bredare beskrivning av anabaptismens kärna)

(mer…)

Boktips: The Reformers and Their Stepchildren

I sommar har jag läst två fina gamla klassiker om anabaptismen. Det är The Reformers and Their Stepchildren av Leonard Verduin från 1964 och The Anabaptist View of the Church av Franklin H. Littell från 1958. Båda gavs ut igen i början av 2000-talet av The Baptist Standard Bearer, som är ett förlag som ger ut nyutgåvor av äldre litteratur. De här böckerna ingår i The Dissent and Nonconformity Series.

Jag har läst mycket om anabaptismens historia och ofta har jag sett referenser till dessa två böcker. Ändå har det aldrig blivit av att jag skaffat dem. Kanske för att de har känts lite gamla. I våras var det några referenser till dem som väckte mitt intresse och det gjorde att jag insåg att jag borde läsa dem. Jag hittade dessa nyutgåvor snabbt. Nu har jag läst båda två och jag blev inte besviken. Snarare tvärtom. Jag blev överraskad av att de hade så mycket att ge. Även för mig som ändå är ganska inläst i ämnet var det mycket lärorikt. Jag rekommenderar dem till alla som är intresserade av anabaptismen. Här kommer en presentation av den första.

Författaren Leonard Verduin var amerikan och levde 1897-1999. Han var pastor i Christian Reformed Church i många år och ägnade sig sedan åt kyrkohistoria med fokus på medeltida friförsamlingsrörelser och anabaptismen. Han har översatt The Complete Writings of Menno Simons till engelska.

Bokens 290 sidor fokuserar helt på förhållandet mellan reformatorerna (Luther, Zwingli, Calvin m.fl) och anabaptisterna, som Verduin kallar för reformatorernas styvbarn. Han kallar det också för ”the second front”, och menar då att reformatorernas första front var konflikten med den Katolska kyrkan. Den andra fronten var konflikten med dem som opponerade sig mot statskyrkosystemet och förordade en fria församlingar bestående av medlemmar med en personlig tro, alltså anabaptisterna. Så här beskriver Verduin konflikten:The Stepchildren believed that the Church of Christ is by definition an element in society, not society as such. Their opponents, the Reformers as well as the Catholics, were unwilling to go along with this; they continued to look upon the Church as coextensive with society . . . In the one view the Church is Corpus Christi, the body of Christ, which consists of believing folk and them solely; in the other view the Church is Corpus Christianum, the body of a christened society” (p. 16-17).

Boken är upplagd på ett mycket intressant sätt. Vart och ett av de åtta kapitlen utgår från ett av de skällsord som reformatorerna använde mot anabaptisterna och använder det för att förklara en aspekt av konflikten.  De åtta skällsorden på tyska är bokens kapitelrubriker och jag har översätt till svenska inom parentes:


(mer…)

Flerstämmig församling

flerstammigStuart Murray är en av ledarna för The Anabaptist Network i Storbritannien. Han har skrivit många böcker i olika ämnen, bland annat om anabaptismen och om att vara kyrka i efterkristendomstiden. Hans böcker presenteras här och här.

På svenska kom förra året hans bok Radikalt lärjungaskap – med inspiration från anabaptismen, som är en utmärkt introduktion till anabaptismen och vad den kan betyda för kyrkan i vår tid.

Nu har vi glädjen att presentera ännu en bok av Stuart Murray på svenska. Boken heter Flerstämmig församling och den här gången har han skrivit tillsammans med sin fru Sian. På engelska heter boken Multi-Voiced Church (i England) och The Power of All (i USA).

Det finns en oroande tendens till att det bara är en eller ett fåtal röster som hörs i dagens församlingsliv med alltmer fokus på plattformen, där gudstjänster ibland blir mer som konserter och det är proffsen som styr. Därför behövs den här boken som en välkommen motvikt. (Även boken Radikalt lärjungaskap tar upp det här ämnet i kapitlet om församlingen.)

Stuart och Sian Murray Williams förklarar grundligt vad som menas med en flerstämmig församling, hur den kan fungera i praktiken och vilka svårigheter den måste brottas med. De hämtar mycket stoff ur egna och andras erfarenheter.

(mer…)