Conrad Grebel och anabaptismens första dop i Zürich 1525

Den 21 januari 1525 föddes den anabaptistiska rörelsen i Zürich. Idag är det 492 år sedan. Det tycker jag att man ska minnas och därför  publicerar jag den här texten om bakgrunden till händelserna i januari 1525. Detta borde all känna till!

Under 1525 framträdde den anabaptistiska rörelsen som en självständig gren av protestantiska reformationen. Ett viktigt datum var den 21 januari 1525 då det första troendedopet ägde rum i Zürich och en församling av troende och döpta lärjungar formades.

En av dem som var med vid det tillfället var Conrad Grebel. Han var då ungefär 27 år gammal och hade inte långt kvar av sitt liv på jorden. Han var en av pionjärerna.

Conrad Grebel föddes i Zürich 1498 och var son till en av stadens ledande män. Han fick en bra utbildning och studerade vid universiteten i Basel, Wien och Paris. På grund av ekonomiska och personliga problem avbröt Conrad sina studier 1520 och flyttade hem till Zürich.

I Zürich var Ulrich Zwingli den ledande prästen och han hade börjat sitt evangeliska program för att reformera kyrkan i staden. Conrad Grebel anslöt sig till kretsen runt Zwingli, som bestod av lokala pastorer och unga akademiker. De studerade Bibeln på grundspråken och annan klassisk litteratur. Zwinglis inflytande och Grebels egen bibelläsning ledde fram till en personlig omvändelse och kursändring under våren 1522. Conrad Grebel blev en hängiven lärjunge till Jesus. I februari samma år hade han gift sig.

Zwingli genomförde förändringarna i kyrkan gradvis och långsamt i samarbete med stadens styrelse. En del av hans lärjungar tyckte att det gick för långsamt. I oktober 1523 blev konflikten tydlig. Då började Conrad Grebel tillsammans med en del andra samlas för att studera Bibeln, be och samtala om hur man skulle gå vidare. Man läste även böcker och häften som skrivits av andra radikala reformatorer. I den lilla gruppen formades övertygelser som sedan blev bärande i den anabaptistiska rörelsen. Genom flera bevarade brev vet vi en del om vad Conrad Grebel och hans vänner tänkte. Ett brev skrevs till Thomas Müntzer i september 1524. Grebel hade läst något av det Müntzer hade skrivit och nu sökte han kontakt med honom. Brevet nådde aldrig fram, utan kom tillbaka och därför finns det bevarat. Brevet är ganska kort och alla ståndpunkter är inte så väl utvecklade men man ser vad det är som är på gång i den lilla gruppen i Zürich.

(mer…)

En anabaptistisk syn på Herrens måltid

Arnold Snyder är historiker och en auktoritet när det gäller anabaptismens historia på 1500-talet. Ett par av hans böcker har tidigare presenterats här. I denna föreläsning presenterar den historiska anabaptismens syn på nattvarden och hur den kan tillämpas i vår tid. Dessutom ger han några intressanta glimtar från sin egen livshistoria. Föreläsningen är inspelad i två delar. Den första är på ca 30 minuter och den andra på ca 20. Det är två viktiga och aktuella frågor som diskuteras i föreläsningen. Den första handlar om vilka som är välkomna till nattvardsbordet. Ska nattvarden vara sluten eller öppen? Den andra handlar om på vilket sätt Jesus är närvarande vid måltiden. Båda frågorna belyses på ett mycket intressant sätt.

 

Här är del 1.

Här är del 2.

Anabaptistiskt bibliotek i Jönköping

Idag har vi glädjen att meddela att det nu finns ett anabaptistiskt bibliotek i Jönköping. I biblioteket finns mer än 330 böcker och lika många tidskrifter, som handlar om anabaptistisk historia, teologi och praktik.

Biblioteket har skänkts av Stephen Longley och Margot Kottelin-Longley.

Margot är finlandssvenska och Stephen är engelsman. De träffades för över fyrtio år sedan när de jobbade inom YWAM. De kom i kontakt med anabaptismen genom London Mennonite Center på 70-talet och var med i den kommunitet och den församling som fanns där. Efter sju år som mennonitmissionärer i Nepal flyttade de till Åbo i Finland där Margot läste teologi och Stephen arbetade som ekonom. Margot är teol. mag. och skrev sin avhandling om Schleitheimbekännelsen. Nu bor de på Korpo i Åbolands skärgård och är med i en liten ekumenisk kristen gemenskap där. De har under många år byggt upp ett anabaptistiskt bibliotek, som nu alltså får ett nytt hem i Jönköping och det är deras förhoppning att det ska bli till glädje för många.

Biblioteket finns hemma hos Jonas Melin på Cirkelvägen 2 i Jönköping. En del kan man bara läsa på plats, annat kan man låna för en tid.

Några tips:

MQRI biblioteket finns nästan alla nummer av Mennonite Quarterly Review från 1928-2015. Det är forskningsartiklar om anabaptismens historia och teologi av högsta kvalitet. Kom och läs eller be Jonas skanna en artikel du vill läsa. Här finns ett index online där du kan söka efter artiklar.

 

 

 

 

Där finns en hel del källmaterial från 1500-talet i engelsk översättning. Bland annat finns alla volymer (utom den sista) i Classics of the RadicalReformation (se nedersta bilden).Källor

Det finns även ett stort antal titlar som behandlar fred och ickevåld, församlingssyn, etiska frågor och systematisk teologi ur ett anabaptistiskt perspektiv.

Det känns fantastiskt att kunna ställa detta bibliotek till alla intresserades förfogande. Vi hoppas att det ska bidra till en växande kunskap om anabaptismens historia och teologi. Om du har frågor om biblioteket kan du kontakta Jonas Melin via mail: jonasmelin59(at)gmail.com

En resa i anabaptisternas fotspår

Uppdatering 2 juni 2016. Tyvärr har denna resa blivit inställd på grund av för dåligt intresse. Vi återkommer förhoppningsvis med en ny resa så småningom.

 

Tillsammans med Exodusresor och reseledaren P-O Ängegärd kan vi nu bjuda in alla intresserade till en resa i anabaptismens fotspår den 3 – 10 sept 2016.

Följ med på en resa för att upptäcka frikyrkorörelsens rötter i Centraleuropa. Vi reser i de första anabaptisternas fotspår och besöker historiskt viktiga städer som Zürich, Bern, Strasbourg och Münster. Den mesta tiden tillbringas i Schweiz där den anabaptistiska rörelsen föddes 1525. Under resan får vi även möta Mennonitkyrkan, en av de kyrkor som har sina rötter i den anabaptistiska rörelsen. Resan kommer att ge en fascinerande kombination av lärdomar från historien och utmaningar till vår tid. Kaplan för resan är Jonas Melin, pastor i Alliansmissionen med stor sakkunskap om anabaptismens historia, tro och liv.

Priset är 11.695:- med boende i dubbelrum, halvpension.
Resan arrangeras av Exodusresor och du kan anmäla dig på deras hemsida.
Folder finns att hämta här. 

Dagsprogram med preliminära tider.

Lördag 3 september

Vi påbörjar resan i Jönköping tidigt på morgonen. Med möjligheter till påstigning utmed vägen söderut, samt på Kastrup, så når vi till kvällen Bremen och vårt hotell där vi har vår första övernattning.  (mer…)

Om att läsa historiskt källmaterial

Den som är intresserad av kyrkohistoria är ofta även intresserad av att läsa källmaterial. Det är något speciellt med att läsa texter från en annan tid och komma i direktkontakt med historiska personer och deras tankar. Samtidigt är det ofta svårt att läsa källmaterial eftersom stilen är annorlunda och svårtillgänglig för moderna läsare. Detta märks inte minst för den som vill läsa teologiska texter från 1500-talet.

Det finns en hel del anabaptistiskt källmaterial i engelsk översättning. I min bokhylla har jag bland annat The Complete Writings of Menno Simons och The Writings of Pilgram Marpeck. Det är rejäla volymer med ganska omständliga och svårlästa texter. Jag har kämpat mig igenom dem med god behållning, men det finns ett enklare sätt att ta sig an källmaterialet. I boken Anabaptism in Outline – Selected Primary Sources finns ett tematiskt urval av texter från många av 1500-talets anabaptister. Den är en riktig guldgruva för den som vill bekanta sig med källorna.

Boken är på 350 sidor och sorterar texterna under sjutton olika rubriker. Det handlar om Jesus som Guds uppenbarelse, frälsningen, den helige Ande, församlingen, dopet, nattvarden, ekonomi, ickevåld, religionsfrihet, stat och kyrka, eskatologi och mycket mera. Naturligtvis får vi läsa mycket av de mest kända anabaptistiska ledarna som Hubmaier, Simons, Marpeck och Riedeman, men vi får också möta många okända och lite udda författare. Boken innehåller en stor bredd av anabaptistiska röster från perioden 1524-1560 och det gör den mycket intressant att studera. Walter Klaassen från Conrad Grebel College i Ontario har varit ansvarig för urvalet av texterna och han är en av de främsta experterna på området.

För den som är intresserad av att läsa anabaptistiskt källmaterial är detta en utmärkt introduktion. Sen är det lättare att avgöra om man ska läsa mer och vad man då ska välja. Anabaptism in Outline ingår i en serie som heter Classics of the Radical Reformation och där finns mycket att välja på. Samtliga nio titlar kan beställas på adlibris.

Bokrecension: Biblical Interpretation in the Anabaptist Tradition

Idag publicerar vi Tim Chestertons presentation av Stuart Murrays bok om anabaptistisk bibeltolkning. Det är en lång text, men den är mycket läsvärd. En bra sammanfattning av en enastående bok. Publicerad med författarens tillstånd.

My book this past week has been Stuart Murray’s excellent Biblical Interpretation in the Anabaptist Tradition. I suspect it is the most important book I have read so far on my sabbatical leave; I think that everything else in the Anabaptist tradition flows logically out of their approach to biblical interpretation. Stuart does not claim that the sixteenth-century Anabaptists had a completely developed and logically consistent approach to biblical interpretation; this would have been an unrealistic expectation of a largely uneducated and vigorously persecuted movement. However, he identifies a surprisingly coherent approach across the various sixteenth century Anabaptist streams, while acknowledging differences of emphasis and admitting shortcomings.

He points out six general principles:

1. Scripture is self-interpreting.

Statements from Anabaptists show their confidence about the clarity of Scripture and its sufficiency without external additions. They strongly affirmed the right of private interpretation of Scripture, insisted that Scripture was clear enough to be understood and obeyed, and rejected the imposition of an interpretive grid on Scripture to force passages into consistency with preconceived theological systems. Statements from Anabaptists on trial show that their leaders’ attitudes had enfranchised the membership and produced tremendous faith and confidence in the ability of the ordinary Christian to understand and apply the Scriptures to their lives.

This principle has to be understood in the light of the historical situation of the Anabaptists. They were concerned that the 16th century Reformers such as Calvin and Luther were paying lip service to the plain sense of Scripture and the right of private interpretation but actually hedging these around with many qualifications. They suspected that priests and scholars were using their learning to find sophisticated reasons why simple obedience to Scripture was impossible and unnecessary.

Criticisms of this principle include the fact that Anabaptists failed to appreciate textual difficulties that cannot be resolved without good scholarship. What many readers assume is the plain meaning of the text may actually bear little resemblance to the original intent of the author when understood in a different cultural setting. Also, the disagreements and divisions about biblical interpretation within the Anabaptist movement would seem to indicate that the plain meaning of the text is not as plain as they assumed! However, for thousands of Christians, during the formative years of the Anabaptist movement, this approach was genuinely liberating. Whatever its shortcomings, it enfranchised people in ways the Reformation promised but often failed to deliver.

2. Christocentrism

Confidence that Scripture was clear and that all Christians could understand it applied pre-eminently to the passages containing the words and actions of Jesus. The belief that Jesus clarified what was previously obscure appears frequently in Anabaptist writings; it meant that Jesus’ words took precedence over all other words of Scripture.

(mer…)

Menno Simons och Skriften allena

Inom Nätverket Anabaptist tror vi att den anabaptistiska rörelsen har flera viktiga bidrag till kyrkan i vår tid. I den här texten presenterar jag ett viktigt bidrag från Menno Simons.

Menno 3Reformationen på 1500-talet hade flera slagord. De två mest kända är ”Sola scriptura” och ”sola fide”. På svenska betyder det ”Skriften allena” och ”tron allena”. Begreppet Skriften allena är idag omdebatterat och  ifrågasatt och många missförstår vad det handlar om. Uttrycket Skriften allena handlar om auktoritetsfrågan. Det handlar om vad som är den högsta auktoriteten när det gäller kristen tro och livsstil.

Lausannedeklarationen har en bra formulering:

Vi bekräftar vår tro på både Gamla och Nya testamentets gudomliga inspiration, sanning och auktoritet i dess helhet, såsom Guds enda skrivna ord, utan fel i allt som det påstår och det enda ofelbara rättesnöret för tro och liv.

Det finns två ”enda” i det här avsnittet. Bibeln är Guds enda skrivna ord och det enda ofelbara rättesnöret för tro och liv. Båda är viktiga, men i reformationens ”Skriften allena” är det främst det andra som är i fokus. För Luther handlade det om ifall det var kyrkomöten och påven eller Skriften som hade den högsta auktoriteten och hans slutsats var att det var Skriften. Därav kom uttrycket ”Skriften allena”. Bibeln är det enda ofelbara rättesnöret för tro och liv.

Här vill jag reflektera lite om vad Skriften allena betyder för oss i praktiken idag och jag vill göra det med utgångspunkt i en annan av 1500-talets framstående kristna ledare, nämligen Menno Simons (1496-1561). Menno Simons är förmodligen den mest kände av anabaptismens tidiga ledare. Han var inte anabaptismens grundare, eftersom han inte anslöt sig till rörelsen förrän mer än tio år efter starten 1525, men han var förmodligen dess mest inflytelserika ledare. Att han inte blev avrättad utan lyckades klara sig undan förföljarna och fick dö en naturlig död vid 65 års ålder bidrog naturligtvis till att hans inflytande blev stort.

Jag har skrivit lite kortfakta om Mennos livsgärning här.Complete Writings

I min bokhylla har jag flera böcker om och av Menno. Särskilt glad är jag över Complete Writings of Menno Simons. En rejäl volym på knappt 1100 sidor med alla Mennos böcker och skrifter i engelsk översättning.

En annan intressant bok är Theology of the Reformers av Timothy George. Den handlar om fyra av reformationens stora tänkare; Martin Luther, Ulrich Zwingli, John Calvin och Menno Simons. Att Menno platsar med Luther, Zwingli och Calvin är ett bevis för hans betydelse och ett erkännande av anabaptismen som en viktig gren i 1500-talets reformation. Redan på 1500-talet började anabaptisterna i Holland kallas för mennoniter och idag bär de flesta kyrkor med historiska rötter i anabaptismen det namnet.

Jag har läst ganska mycket av Mennos skrifter. Det som präglar hans författarskap är en mycket stark biblicism. Han vill att endast Guds ord ska råda över kristen tro, kristet liv och församlingens liv. Bibelhänvisningarna överflödar. Han är en god representant för vad ”Skriften allena” betyder i praktiken och han utkämpar en strid på fyra fronter i sitt ledarskap och i sitt författarskap. Jag tror att vi har samma fyra fronter idag. Vi kan kalla dem för profetismen, spiritualismen, rationalismen och traditionalismen. (mer…)

En enkel församlingsordning från 1527

Sattler

Ett av de viktigaste bidragen som anabaptismen kan ge kyrkan i vår tid handlar om vad det är att vara kyrka. I vår tid är det många som söker sig mot enklare och mer organiska sätt att vara församling. En del kallar det för den sista reformationen och tror att det är något nytt, men det är det inte. Den anabaptistiska rörelsen på 1500-talet var en husförsamlingsrörelse, som hade mycket av det som man söker idag, när man talar om enkel organisk kyrka.

Ett exempel som visar på detta är denna enkla församlingsordning från 1527. Den kommer från den gren av anabaptismen där Michael Sattler var en av ledarna. Han brändes på bål i maj 1527. Genom den får vi en bild av hur de förföljda husförsamlingarna kunde fungera vid denna tid.

Den allsmäktige, evige och barmhärtige Guden har låtit sitt underbara ljus bryta fram i denna värld och i denna ytterst farliga tid. Därför erkänner vi den gudomliga viljans mysterium, att Ordet har blivit predikat för oss enligt Herrens ordning och att vi genom det har blivit kallade till gemenskap med honom. Enligt Herrens befallning och hans apostlars undervisning ska vi i god kristen ordning hålla det nya budet (Joh 13:34) i kärlek till varandra, så att kärlek och enhet kan upprätthållas. Alla bröderna och systrarna i hela församlingen bör hålla fast vid följande punkter:

    • Bröderna och systrarna bör mötas minst tre eller fyra gånger i veckan för att ägna sig åt Kristi och hans apostlars undervisning och hjärtligt förmana varandra att förbli trofasta mot Herren så som de har förbundit sig.
    • När bröderna och systrarna är tillsammans ska de läsa något tillsammans. Den som Gud har gett den bästa förståelsen ska förklara det och de andra bör lyssna, så att man inte stör varandra med småprat. Psaltaren ska läsas dagligen i hemmen.
    • Låt inte någon vara lättsinnig i Guds församling, varken i ord eller handlingar. De ska uppföra sig värdigt också inför hedningarna.
    • När en broder ser sin broder fela ska han varna honom i enlighet med Kristi befallning (Matt 18:15-18). Han ska tillrättavisa honom på ett kristet och broderligt sätt, såsom vi alla är skyldiga att göra av kärlek till varandra.
    • Av alla bröderna och systrarna i denna församling ska ingen ha något för sig själv, utan som de kristna på apostlarnas tid ska de ha allting gemensamt. De ska organisera en gemensam fond från vilken man kan ge hjälp åt de fattiga enligt vars och ens behov. Så att man liksom på apostlarnas tid inte tillåter att en broder är i nöd.
    • Allt frosseri ska undvikas när bröderna samlas i församlingen. Servera en enkel måltid, ty Guds rike består inte i att äta och dricka.
    • Herrens måltid ska firas så ofta som bröderna är tillsammans. På det sättet proklamerar man Herrens död och påminner varandra om hur Kristus gav sitt liv för oss, och utgjöt sitt blod för oss, så att vi också kan bli villiga att ge vår kropp och vårt liv för Kristi skull, vilket betyder för alla brödernas skull (1 Joh 3:16).

Texten är hämtad från boken The Legacy of Michael Sattler. Bibelhänvisningarna inom parentes är tillagda av översättaren. Läs mer om Michael Sattler här.

Ett par intressanta videoklipp

Idag tipsar vi om ett par korta videoklipp som anknyter till anabaptismen.

Den första är en nedkortad version av en dramadokumentär om anabaptismens tidiga historia. Den ingår i en större programserie om Reformationen som heter Reformation Overview. Flera avsnitt i serien är tillgängliga på Youtube. Det här avsnittet är på ca 17 minuter och mycket informativt. De dramatiserade inslagen kommer från den sevärda långfilmen The Radicals.

Mennoniterna har sina historiska rötter i anabaptismen på 1500-talet. Den andra filmen heter Who are the Mennonites? och är på knappt fyra minuter. Det är fantastiskt hur mycket man kan få med i en välgjord kortfilm. Vi får möta mennoniter från hela världen och lära oss om deras historia, tro och livsstil.

Dela gärna dessa informativa filmer vidare. Det är många som lär sig mer genom videoklipp än genom att läsa.

What is an anabaptist Christian?

Anabaptist ChristianHäromdagen skrev jag om Harold Benders minnesvärda föreläsning från 1943: The Anabaptist Vision. I den sammanfattas den anabaptistiska visionen i tre punkter. Nu har det kommit en uppdatering och nyformulering av de tre punkterna i Palmer Beckers lilla häfte ”What is an Anabaptist Christian?” från 2008. Palmer Becker har formulerat om de tre punkterna och kallar dem för kärnvärderingar (Core Values) och under varje punkt har han tre underpunkter.

1. Jesus är centrum i vår tro.

  • Vi ska följa Jesus i det vardagliga livet
  • Bibeln tolkas utifrån ett Kristus-centrerat perspektiv
  • Jesus tas emot som både frälsare och Herre

2. Gemenskap är centrum i våra liv.

  • Förlåtelse är centralt för att leva i gemenskap
  • Bibeln tolkas tillsammans i gemenskapen
  • Gemenskapen bygger på små grupper där man möts ansikte mot ansikte

3. Försoning är centrum i vårt uppdrag

  • Vårt uppdrag är att hjälpa människor att bli försonade med Gud
  • Vårt uppdrag är att hjälpa människor att bli försonade med varandra
  • Vi ska vara försoningens ambassadörer i världen

På 24 välskrivna sidor förklarar författaren vad detta innebär i praktiken. Varje kapitel inleds med en historisk översikt som tar upp  hur Jesus, Konstantin, Augustinus, Luther (tillsammans med Zwingli och Calvin) och Menno Simons och andra anabaptister såg på och påverkade den aktuella frågan. Därefter kommer en förklaring av det anabaptistiska perspektivet och vad det betyder i vår tid. Det är naturligtvis kortfattat och översiktligt, men ändå mycket tänkvärt. Det är en bra introduktion till vad det innebär att vara en anabaptistisk kristen på 2000-talet.

I slutet av häftet finns ett diagram som jämför anabaptismen med andra kristna rörelser i nio olika avseenden. Det diagrammet kan man läsa i det här blogginlägget.

Hela texten kan laddas ner som pdf: What is an Anabaptist Christian?

Man kan köpa det lilla häftet här: MennoMedia.

En mer utförlig recension av häftet kan man läsa på Third Way Café.