En anabaptistisk syn på Herrens måltid

Arnold Snyder är historiker och en auktoritet när det gäller anabaptismens historia på 1500-talet. Ett par av hans böcker har tidigare presenterats här. I denna föreläsning presenterar den historiska anabaptismens syn på nattvarden och hur den kan tillämpas i vår tid. Dessutom ger han några intressanta glimtar från sin egen livshistoria. Föreläsningen är inspelad i två delar. Den första är på ca 30 minuter och den andra på ca 20. Det är två viktiga och aktuella frågor som diskuteras i föreläsningen. Den första handlar om vilka som är välkomna till nattvardsbordet. Ska nattvarden vara sluten eller öppen? Den andra handlar om på vilket sätt Jesus är närvarande vid måltiden. Båda frågorna belyses på ett mycket intressant sätt.

 

Här är del 1.

Här är del 2.

Om att läsa historiskt källmaterial

Den som är intresserad av kyrkohistoria är ofta även intresserad av att läsa källmaterial. Det är något speciellt med att läsa texter från en annan tid och komma i direktkontakt med historiska personer och deras tankar. Samtidigt är det ofta svårt att läsa källmaterial eftersom stilen är annorlunda och svårtillgänglig för moderna läsare. Detta märks inte minst för den som vill läsa teologiska texter från 1500-talet.

Det finns en hel del anabaptistiskt källmaterial i engelsk översättning. I min bokhylla har jag bland annat The Complete Writings of Menno Simons och The Writings of Pilgram Marpeck. Det är rejäla volymer med ganska omständliga och svårlästa texter. Jag har kämpat mig igenom dem med god behållning, men det finns ett enklare sätt att ta sig an källmaterialet. I boken Anabaptism in Outline – Selected Primary Sources finns ett tematiskt urval av texter från många av 1500-talets anabaptister. Den är en riktig guldgruva för den som vill bekanta sig med källorna.

Boken är på 350 sidor och sorterar texterna under sjutton olika rubriker. Det handlar om Jesus som Guds uppenbarelse, frälsningen, den helige Ande, församlingen, dopet, nattvarden, ekonomi, ickevåld, religionsfrihet, stat och kyrka, eskatologi och mycket mera. Naturligtvis får vi läsa mycket av de mest kända anabaptistiska ledarna som Hubmaier, Simons, Marpeck och Riedeman, men vi får också möta många okända och lite udda författare. Boken innehåller en stor bredd av anabaptistiska röster från perioden 1524-1560 och det gör den mycket intressant att studera. Walter Klaassen från Conrad Grebel College i Ontario har varit ansvarig för urvalet av texterna och han är en av de främsta experterna på området.

För den som är intresserad av att läsa anabaptistiskt källmaterial är detta en utmärkt introduktion. Sen är det lättare att avgöra om man ska läsa mer och vad man då ska välja. Anabaptism in Outline ingår i en serie som heter Classics of the Radical Reformation och där finns mycket att välja på. Samtliga nio titlar kan beställas på adlibris.

Menno Simons och Skriften allena

Inom Nätverket Anabaptist tror vi att den anabaptistiska rörelsen har flera viktiga bidrag till kyrkan i vår tid. I den här texten presenterar jag ett viktigt bidrag från Menno Simons.

Menno 3Reformationen på 1500-talet hade flera slagord. De två mest kända är ”Sola scriptura” och ”sola fide”. På svenska betyder det ”Skriften allena” och ”tron allena”. Begreppet Skriften allena är idag omdebatterat och  ifrågasatt och många missförstår vad det handlar om. Uttrycket Skriften allena handlar om auktoritetsfrågan. Det handlar om vad som är den högsta auktoriteten när det gäller kristen tro och livsstil.

Lausannedeklarationen har en bra formulering:

Vi bekräftar vår tro på både Gamla och Nya testamentets gudomliga inspiration, sanning och auktoritet i dess helhet, såsom Guds enda skrivna ord, utan fel i allt som det påstår och det enda ofelbara rättesnöret för tro och liv.

Det finns två ”enda” i det här avsnittet. Bibeln är Guds enda skrivna ord och det enda ofelbara rättesnöret för tro och liv. Båda är viktiga, men i reformationens ”Skriften allena” är det främst det andra som är i fokus. För Luther handlade det om ifall det var kyrkomöten och påven eller Skriften som hade den högsta auktoriteten och hans slutsats var att det var Skriften. Därav kom uttrycket ”Skriften allena”. Bibeln är det enda ofelbara rättesnöret för tro och liv.

Här vill jag reflektera lite om vad Skriften allena betyder för oss i praktiken idag och jag vill göra det med utgångspunkt i en annan av 1500-talets framstående kristna ledare, nämligen Menno Simons (1496-1561). Menno Simons är förmodligen den mest kände av anabaptismens tidiga ledare. Han var inte anabaptismens grundare, eftersom han inte anslöt sig till rörelsen förrän mer än tio år efter starten 1525, men han var förmodligen dess mest inflytelserika ledare. Att han inte blev avrättad utan lyckades klara sig undan förföljarna och fick dö en naturlig död vid 65 års ålder bidrog naturligtvis till att hans inflytande blev stort.

Jag har skrivit lite kortfakta om Mennos livsgärning här.Complete Writings

I min bokhylla har jag flera böcker om och av Menno. Särskilt glad är jag över Complete Writings of Menno Simons. En rejäl volym på knappt 1100 sidor med alla Mennos böcker och skrifter i engelsk översättning.

En annan intressant bok är Theology of the Reformers av Timothy George. Den handlar om fyra av reformationens stora tänkare; Martin Luther, Ulrich Zwingli, John Calvin och Menno Simons. Att Menno platsar med Luther, Zwingli och Calvin är ett bevis för hans betydelse och ett erkännande av anabaptismen som en viktig gren i 1500-talets reformation. Redan på 1500-talet började anabaptisterna i Holland kallas för mennoniter och idag bär de flesta kyrkor med historiska rötter i anabaptismen det namnet.

Jag har läst ganska mycket av Mennos skrifter. Det som präglar hans författarskap är en mycket stark biblicism. Han vill att endast Guds ord ska råda över kristen tro, kristet liv och församlingens liv. Bibelhänvisningarna överflödar. Han är en god representant för vad ”Skriften allena” betyder i praktiken och han utkämpar en strid på fyra fronter i sitt ledarskap och i sitt författarskap. Jag tror att vi har samma fyra fronter idag. Vi kan kalla dem för profetismen, spiritualismen, rationalismen och traditionalismen. (mer…)

Två böcker om anabaptismen – en tjock och en tunn


C. Arnold Snyder är professor i historia vid Conrad Grebel University i Waterloo, Canada. Han är en av världens främsta auktoriteter på Anabaptismens historia. Han har skrivit många intressanta böcker. Här presenteras två av dem.
Anabaptist History and Theology – An Introduction är en mastig volym på 430 sidor. Det är den absolut bästa genomgången av 1500-talets anabaptistiska rörelse som jag har läst. Den berättar historien, presenterar teologin och diskuterar problem och frågeställningar. Snyder är mycket kunnig och uppdaterad på den senaste forskningen (boken skrevs 1995). För den som verkligen vill lära känna anabaptismen på djupet är den här boken ett måste. Boken presenterar de olika grenarna av den anabaptistiska rörelsen och täcker in hela det teologiska spektrat, från bibelsyn, frälsning och församlingen till hur anabaptismen såg på jämlikhet mellan könen, äktenskapet, ekonomin och svärdet.

Boken finns även i en enklare omarbetad version: Revised Student Edition.

C. Arnold Snyder skriver också enklare mer lättlästa böcker för en bredare publik. Till dem hör det lilla häftet From Anabaptist Seed – Exploring the historical center of Anabaptist teachings and practices. Denna lilla bok har bara 50 sidor, men är ändå en mycket god introduktion till anabaptismens kärna. Den skrevs på uppdrag av Mennonite World Conference och syftet var att göra mennoniterna i världen medvetna om sina historiska rötter. Den har blivit översatt till många olika språk och spridits bland mennoniter i hela världen. Den kommer snart ut på svenska. I Sverige finns visserligen inte många mennoniter, men även svenska kristna har mycket att lära av anabaptismen.
Den lilla boken tar upp det centrala i anabaptistisk tro och praktik; läran om frälsningen och hur man förstår Guds vilja, församlingssynen med dop, Herrens måltid och ömsesidig fostran och lärjungaskapet med betoningen på att tala sanning, ekonomiskt delande och pacifism.
Boken är kortfattad och lättläst. Och den är en utmärkt introduktion till anabaptismen för den som inte vill läsa några tjocka volymer, utan nöjer sig med det lilla.
Den engelska utgåvan kan beställas på nätet.
Uppdatering: Boken finns numera på svenska med titeln Ett frö av anabaptism.